— Stockholms läraresällskap sammanträdde i lördags afton på Hötel de Srede för första gängen efter detta liks början. Sedan revisorernat berättelse föredragits, upplästes berättelsen om sällskapets vorksamhet under 1873, andra arbetsäret efter nu gällande stadgars antagande, deraf in hemtades följande: Sällskapet, som vid slutet af år 1872 räknade 114 ledamöter, har under året förlorat två medlemmar genom döden, hvarjemte åtta medlemmar dels i följd af flyttning från hufvudstaden, dels af andra orsaker, afgått. Deremot hafva sju nya medlemmar inträdt i sällskapet och tre invalts af sällskapet, så att antalet Jedamöter vid 1873 års slut fortfarande utgjorde 114. Under år 1873 har sällskapet varit samladt till åtta ordinarie och ett extraordinarie sammanträde. Vid det ena af de ordinarie sammanträdena. då sällskapet firade en vårfest. hölls ingen diskussion. Via de öfriga ordinarie, liksom vid det extra sammanträdet hafva följande pedagogiska frågor behandlats: 1:o. Har man i vårt land tillräckligt sörjt för bildandet af elementarlärare, eller, om så icke är, hvad bör i detta afseende ytterligare göras? — hvilken fråga. uppskjuten från 1872 utgjort föremål för diskussion under tvenne sam manträden. 2:0. Är den undantagstiftning lämplig, som gäller med afseende på afgångsexamen från de femklassiga läroverken i Stockholm och GöteOT. 8:0. Auvses det önskligt, att ett maximisntal af lärjungar i hvarje klass bestämmes? I sådant fall, huru stort bör detta vara, buru kan det undvikas, att det öfverskrides vid intagning och flyttning, och på hvad sätt skola de, som visas tillbaka, erhålla undervisnipg? — hvilken fråga behandlades vid tvenne sammsnträden. 4:0. Vore det med afseende på förhållandena inom Stockholm lämpligt, att en del af undervisningen vid dess elementarläroverk förlades till eftermiddagarne? 5:0. Om feriernas längd och fördelning. (Denna fråga diskuterades vid trenne sammanträden.) 6:0. Hurna skall vid Stockholms elemeniarläroverk likformighet vid bestämmandet af sodebetyg kunna vinnas? hvilken fråga. behandlad vid ett sammanträde, blifvit uppskjuten att företagas till fortsatt diskussion vid något följande sammanträde. Likasom under föregående år har — heter det i årsberättelsen — den anordning blifvit vid tagen, att någon del af hvarje sammanträde exnats åt fritt samspråk mellan ledamöterna och förtroligare umgänge. Också torde det vara mera härigenom än genom de positiva resultaten af meningsutbytet, som lärareslällskapet medfört nytta och tillfredsställelse för sina medlemmar. Derefter skroda till val af ny styrelse, emedav den förra förklarat sig vilja afgö, och utföll detta val så, att till styrelseledamöter utsågos: rektorn vid gymnasiu G. F. Gilljam, rektorn vid ateneum C. Me dn, kollegan vid Klara femklassiga elementarläroverk O. A. Stridsberg, kollegan vid Maris fomklassiga elomentarläroverk N. Krok och lektorn vii lärarinuesominsriam N. Linder. Till sällskapets ordförande valdes derefter nästan enhälligt rektor Gilljam (D. B.)