Aftonbladet – 30 januari 1874, sida 3

sande ögon. Men ni har väl inte talat om dat... ? Inte ett ord utom hvad ni sjelf hörde saman afton, försäkrade jag. aDat var då tredje gången han kom så der på qvällon!s fortfor Christel allt ifri gare, och jag vet mig nu ingen råd. Första gängen, då jag talade vid honom bakom häcken, kom han händelsevis att gå förbi under det jag lade nt vätven till blekning; det var på våren, hans hustru hade då npyas dött. Då började han straxt tala om hur vi bada träffats i skogen, och hur han då icke hade trott att dervta skulle inträffa, men han kunde taga Gud till vitne att han al drig hade önskat eller hoppats derpå. De bade icke lefvat tillsammans i riktig ro ech frid, hon hade blifvit honom påtrugad emot hans vilja, och då hon aldrig kunnat glömma att han först afvisat all tanke på detta giftermål och således från början icke tyckt om benne, så hade de i all evighet aldrig kunnat blifva riktigt lyckliga med hvar andra, Den annars så stilla och saktmodiga qvinnan talade nu med en lidelsefull häftighet, som förvånade mig. Hon var nästan andlög. Det var första gången, sade hon, och då han återkom de båda följande gängerna, meddelade han mig sina tankar och föresatser. Nu vore han fri och nu skulle jag bli bans hustru; men jag bad honom betänka att jag å min sida ännu vore bunden vid min man; ofta plågades jag af tanken på honom, hvar han tagit vägen, huru det gått för honom i den stora vida verlden. Detta ville Wendland ej höra talas om. Den som så kunnat bära sig åt mot sin hustru vore icke värd en tanke, sade han, och jag mäste glömma denna förbindelse och sä fort som möjligt göra mig fri derifrån. Om jag lyste efter min man i tidningarna, så kunde han ändå ej komma tillbaka, så skuldsatt som han var, då förklarades han död inför lagen och dermed var allt väl bestäldt. Men det gjorde ni ej? Hon skakade på hufvudet. Nej, sade hon, men alltseian är det en ständig oro och strid inom mig. Ferdinand förtjenar inte att jag ännu tänker på henom, det vete Gud! Men jag föreställer mig ibland att