Aftonbladet – 30 januari 1874, sida 2

enom den slutna omröstningen och att dörayna till skolorna blifvit öppnade för dessal! arn, Men det är icke blott genom att kunnaå asta en beltten återblick på det förfiawna,)? om en regering gör sig berättigad tillsinal? nhängares förtroende. Gladstone har in-9 stt att för att återvinna den terräng, som k an förlorat genom de senaste valen, borde ä an för landet framställa de förbindelser, an ikläder sig för framtiden. Hans nya program, utan att vara så tyd I? gt, som man på grund af telegrammen!3 kulle kunnat tro, med aseende på retfor ja sen om utsträckandet af valrätten till jord-9 raksarbetarne, antyder dock att denna re jF orm åtnjuter premierministeras sympatier Å 3e längre ned i denna revy). Frågan om i sn allmänna undervisningen får icke helle jI ingre tjenstgöra som gemensamt stridafölt d rladstose fattar de invändningar, som fram1 allats af håns kollega Forstert Underviaingslag, men han anser att botemedlen änu icke äro funna, att tiden ensam kan arifva dem, och att det så väl i denna fråga om i den om valreformen skulle för närvaande vara isvårt att föresa alla nyanserna 1 f den liberala opinionen. Deremot intsga? e sociala förbättringarna, åtgärderna att? öja medborgarnes välmåga, ett framstående l? am i det ministeriella programmet. Uppk äfvandet af inkomstskatten kommer att! nottagas med välvilja af de bergade klar. erna. Upphöfvandet af de ännu kåterståen lo tuollafgifterna på socker och t kommer tt lika välvilligt mottagas at de arbetande l: tdlasserna, Genom att utlefta det först-l! vämnda, tillförsäkrar sig det liberala partiet ! understöd af talrika valmän, som säkert! kulle ha voterat med Disraeli, om hears! motståndare lätit honom taga företaget)! ramför sig; genom att förbinda sig till det! senare, ädagalägger ministerer för arbetar-! 1e, att hon icke förlorar ur sigte deras välpefinnande,. Men em Gladstones regering :! varit lycklig på den politiska vädjobanan, l iro dock bans framgångar der ingenting mot ! hans financiella triumfer. Efter föm årsl! makt har han för 9 millioner pund satt sta-! ten i besittning af de elekwiska telegrafer-:! pa, han har förminskat statcskulden med 20! millioner pund och skatterna med 14 millioner; han har betalt den amerikanska krigagkadsersättniogen och omkostnaderpa för): det Abyssiniska kriget; omkostnaderna för i kriget mot Ashantees skola betäckas med j: innevarande äras öfverskott, och mivisteren: tillkännagifver för nästa år ett öfverskott i iokomsterna af nära fem millioner pund. Det är med denna summa, som han ämnar betäcka den brist, hvilken uppkommer ge-l nom uppbäfvanvdet af inkomstekatten och tulien på socker och tå. Chefen för torypartiet i underhuset, Dis. raeli har emellertid tillställt sina valmän i Buckinghamshire en skrifvelse, uti hvilken ban kritiserar Giadstones haudliugsvätt och säger att parlamentet blott blifvit upplöst för att icke behöfva afgitva några förklaringar om kriget mot ashantees, ty varlamentet skulle icke ha beviljat utgilterna tör detta krig. Gladstones politiska progran säger han vidare, saknar, bortsed: ifrån bndgetöfverskottet, fasthet; hvarje annsn minister skulle med öfverskottet af budgeten låta inträda en reduktion iafgifterna. Gladstone borde lagt i dagen mer energi i den utländska politiken och med atfseendo på det inre sysselsatt sig mer med lagstittningen.!) Det konservativa partiet skall icke vara emot en utvidgning af valrätten. Tillkvar ä denna skrifvelse har Gladstone tillställt) sina valmän i Greenwich en ny adress, Han förklarar att åtgärden med parlamentets upplösning blifvit nödvändig sedan Disraelil vid förra ministerkrisen vägrade öfvertaga regeringens förande, och dä man tog i betraktande den ringa majoritet, regeringen! bade att påräkna i underbuset. Gladstone ! tillbakavisar Disraelis förebråelser och er-:! inrar om det utaf den sistnämnde i under : husets sammanträde den 1 Aug. 1870, medl! hänvisning till den öfvertagna garantien för Rhenprovinserna framstälda för.laget om Inkttagande af en väpnad neutralitet. En! politik, som full af faror, aldrig skulle blifvit! grillad af landet. Ministern betecknar vi-f lare finansfrågan såsom afgörande, lofvar genomförande af de bebådade finansreformerna och slutar med en uppfordran till del iberala partierna att vara eniga. j Den i Gladstones första skrifvelse till valmännen i Greenwich omtalade utsträcknin-: ken af röaträtten till jordbruksarbetarne, var! len 21 dennes, således två dagar före un-! lerhusets upplösning, å bane derigenom att! ;n deputation, bestående af deputerade för: itskilliga trade unions, hade vändt sig tilll! oremierministern och anmodat honom att ij! lst sammanträdande parlamentet framställa ? tt lagförslag, hvarigenom jerdbruksarbearne med afseeende på valrätten kommo il varitet med arbetarne i städerna. Jordruksarbetarnes chef Arch var medlem at leputationen och i den fanns äfven Shipton, som hade i uppdrag att öfverlemna till pre C nierministern en afskrift af det beslut, som ! irbetarkongressen i Sheffield fattat angåen-! le denna sak. Gladstone förklarade i sitt)e var till deputationen, att han icke vore ågon principiel motståndare af valrättens! tividgning till jordbruksearbetarne, men jramhöll derjemte, att den offentliga menin-1 sen ännu icke vore tillräckligt mogen förl tenna reform, hvarför han vägrade attild lärmasto parlamentssession taga till ordald ör ott sådant lagförslag. Tillstödförsinåsigt)d nfö.de premierrainistern den stora mängd? rågor, som förelåg till behandling, motstån-3 larves stora antal och nödvändigheten att!e solera dezna sak från de bekymmer, dend ramkallat hos vissa samhällsklasser. Se-pPp an deputationen lemnat Gladstone höll denj)b tt möte i Westminster Palace Hotel, dere en förklarade sig mycket missnöjd med i8 varet och förpligtade sig att genom allaj;m iedel, som stode till dess förfogande, fram-)h alla offentliga demonstrationer tör att visad tHadstore, att han befann sig i villfarelse!d red afseende på landets önskningar. Toryer-;fe as förklaring, att de icke vilja metsättai sl ig valrättens utsträckning, är under dessa!s srhållanden ett svårt slag mot Gladstone. I E li g Ul CN Den nya lagen om mairerne. som den 26 en0es ANtogs af franska nationalförasamlinvm och avm i sieltya verket går ut på a:t t . 7 Rå Yurelkga Ph