BLANDADE ÄMNEN. Banco... Från Paris skrifves till G.-P:n: Under flere veckors tid har man öfverallt bär sett detta mystiska ord tryckt med stora gula bokstäfver på blå affischer, uppklistrade på hvarje ställe, dit en tilltagsen Paris affischör tränger sig fram med sin stege, limborste och en smet. burk. Jag har läst Banco på Tuileriernas ruiner, på de aflöfvade trädstammarna i Palais Royal-trädgården, på gallerportarna till Börsens palats, på väggarna till de stora centralhallarna. på alla möjliga och omöjliga murar och plank samt både utan och innan i de små Rambuteaukioskerna, som till mera nytta än prydlighet garnera boulevarderna. Jag hade häromdagen morgonen ett ärende längst in i djupet af elleville, det förskräckliga revolutionsqvarteret, och på en mur vid den ödsliga rue de Haxo. af blodig åminnelse från kommunens dagar, lä stes en hel oändlig rad af Banco... Banco... Banco... Samma dag på eftermiddagen var jag i Versailles. Vid porten till Ludvig XIV:s palats lästes samma Banco... Banco... Otaliga äro de gissningar, som detta hemlighetsfulla ord i dess högtidliga isolering framkallat. De mera prosaiska bland medborgarna voro allmänneligen af den tanken att det syftade på banque, antingen så att det stod i något slags samband med en betänkliga bristen på franska bankens ö5francs-sedlar (bristen på sedlar af de större va lörerna är nog ändå betänkligare för mången, men det hör inte hit). eller att det hade att göra med emissionen af det nya väntade municipallånet; medan deremot folk med djupare estetisk bildning mumlade något om Shakespeares Banquo (de ena som de andra smått vojande DK öfver den felaktiga stafningen). Mängden af de vanliga parisarna, gom hunnit blifva temligen blaserade för alla slags affisch-reklamoar, tog visst mest saken för någon ny -blague-, namnet på någon roman, som Petit Journal eller Petit Presse ämnade bjuda sina läsare eller något dylikt. Upplösningen har emellertid kommit iform af nya och mycket större affischer med en kolossal illustration, framställande ett dansande par, klädda i något slags nationaldrägt och af hvilka han håller glaset och hon har putelln. En upplysande text meddelar, att den svenska na. tionaldrycken Caloric-Bancoär afsedd att hä danefter införas äfven i Galliens länder genom den succursale till deras berömda etablissement i Stockholm, som hrr Cederlunds Söner låtit anlägga vid Avenue de Roi de Rome härstädes. — En vansinnig sjökapten. Engelska tidningar meddela: Kapten Bowden, befälhafvare å skeppet River Eden-, på väg från London till Valparaiso med krutladdning, har under ett anfall af vanvett natten till den 14 Oktober antändt sitt skepp. Besättningen, som redan den 7 Okt. märkte spår till vansinne hos honom, öfvervakade honom i hemlighet så noggrannt som möjligt. Ifrågavarande natt utbrast eld akter ut. Man skyndade till kaptenens hytt och finner, att han gjutit paraffinolja öfver golfvet och ntändt det. anskapet sökte nu öfverväldiga kaptenen och föra honom med sig i räddningsbåten, som utsattes så snart man fann, att elden ej kunde släckas. Kaptenen gjorde motstånd, sårade under striden två man med sin revolver och vägrade att lemna det brinnande fartyget. Från ett annat skepp Juannita, som lyckligtvis janns i grannskapet, utsändes nu manskap till River Eden, som tvang den olycklige att följa ig Kort derefter sprang det brinnande skeppet i luften. Ombord å Juannita blef Bowden så vildsint, att man måste slå honom i jern. Han lyckades några dagar derefter göra sig delvis lös från bojorna och begagnade sig häraf, för att störta sig öfverbord. — Qvickt men dumt. I Fredsbergs församling af Skara stift plägar komministern, i likhet med sina bröder i andra församlingar å landet, hos någon bonde sammankalla socknens gummor för utt af dem emottaga yste. och det folk, hos hvilket presten tagit in avser sig härmed synnerlisen hedradt och de brukatraktera presten för att slifva väl bekanta med honom. Vid ett sådant pesök af komministern hade hustrun köpt en buelj portvin, hvilket i detta hus var sällsynt.!