Aftonbladet – 23 januari 1874, sida 3

— Skyldighet för slad att nösvåra för vården af effekter, Iplagda å dess metallvåg. Förbolaget E. koibp. räkning invägdes den 3 December 1866 å den Göteborgs stad tillhöriga metallvåg 960 centner 50 skålpund tackjern, men vid uttagandet i Augnsti månad 1871 af den då å vågen befintliga återstod af samma jern yppades en brist af 72 cir 50 skålp. jern. som bolaget icke kunde från vågen utbekomma. Bolaget instämde då stadens drätselkammare till rådstufyurätten med påstående, att, enär staden vore ansvarig för vården af effekter, som å vågen upplades, drätselkammaren måtte åläggas ersätta bolaget värdet af berörde 72 ctr 50 skålp. jern. Rådstufvurätten utlät sig i dom den 22 Juni 1872, att emedan, emot mött bestridande, det icke blifvit visadt, att staden, hvars talan fördes af drät selkammaren, hade andra åligganden beträffande dess jernoch metallvåg än att hålla sådan och följaktligen vidtaga de åtgärder, som erfordrades för uppförande och behörigt vidmakthållande af de å vågen behöfliga byggnader och inrättningar samt att aflöna den at vederbörande myndigheter för vågförda effekters uppvägning; boktöring och bevakning anställda ersonal, med hvars tillsättning och anordning för tjenstgöring drätselkammaren icke hade någon befattning, och af vilken personal vägaren och undervägaren, som förordnades af kommerskollegium och uteslutande stode under denna myndighets samt magistratens !ydno, enligt instruktionen för vägare vid jernoch metallvågarne i riket vore skyldige att vågförda effekter emottaga och för värden deraf ansvara; thy och då det icke ens blifvit föreburet, att staden eller dess drätselkammare eftersatt sina berörda skyldigheter, och det således icke kunde antagas, att omförmälde jern, som dessatom ej syntes vara å stadens vägnar till vård emottaget, förkommit genom någon stadens och ess drätselkammares vsngömmo eller något dess vållande, alltså ansåg rådstufynriätten bolagets påstående icke kunna bifallas, Göta hofrätt deromot, hvarest bolaget följde sin talan, yttrade i dom den 17 Januari 3, att all den stund de för staden Göteborg den 4 Juni 1621 utfärdade privilegier visade, att staden genom desamma erhållit. rättighet att upprätta en allmän stadsoch landsvåg och kran samt till donna inrättnings jemte vågmästares och andra betjenters underhåll lägga på gods och köpmanskap lastoch kranpenningar och efter lägenhet sådant föröka och törminska, samt ostridigt vore, att staden på grand af den sålunda erhållna rättigheten anlagt och underhölle sin nu varande jernoch metallvåg samt uppbure de afgifter, som inflöte för vågfördt gods; för den skull och emedan vågen således. oafsedt det af särskild anledning tillkomna förhållande, att de vid vågen anstälde vägare vore aoammerskollegium underordnade, måste an3es såsom en stadens tillhörighet, deraf staden tillgodonjöte fördelarna, fann hot ätten, att stain jemväl måste hafva skyldighet att ansvara för vårdon af det gods, som på vågen upplades eller eljest der behandlades; hvarför och då u Plyst bifvit, att af det tackjern, som den 3 Depember 1866 för bolaget E k:nis räkning å våsen emottagits, 72 ctr 50 skålp. förkommit, utan art någon utredning af drätselkammaren lemnats lerom, att detta skett af våda, hofrätten pröf7ade rättvist, att med upphäfvande afrådstufvurättens dom, ålägga drätselkammaren att emot ite fenast till bolaget utgifva ersättning för et förkomna jernet med fordradt belopp Jemte ) procents ränta från den 1 September 1871. Denna hofrättens dom har blifvit af högsta domstolen fastställd.