Mindre teatern gat i går afton för första gångon Bodmamseller 1 Paris, teckning ur Pariserlifvetitfem akter. Måhända har denna så kallade teckning ur Pariserlifvet kunnat intressera publiken på någon parlsisk förstadsteater af fjerde eller femte rangen, men att detta icke skall bli förbållandet med någon svensk publik, är man på grond af utgången af det i går anstölda experimentet berättigad antaga. Mindre tea terns åskådare lade nemligen på det oförtydbaraste sätt i dagen sin leda vid det tråkiga och enfaldigt hopkomna stycket, som utgörande ett mellanting af fars och gråtmild dram, åsyitar att i en på en gång rörande och rolig dager framställa en sida af det parisiska grisetitelifvet, represonteradt af les demoiselles de boutique. BSiycket, som saknar hvarje spår af franskt savoir faire — ända till den grad att författaren lårer en ögonuthuggande papegoja fungera som ett lags Deus ex machina för att väcka en hård moder till känslan af sin pligt — utmärker sig äfven genom en mer än tillbörligt dum dialog och företer bland sina oräkneliga och omotiverade entr6er ech sortier ingenting, som kan roa eller intressera ex svensk åskådare, hvilken befinner sig lika främmande för styckets parisiska moral som för dess krystade roligheter. Huru de ledande vid Mindre tea tern kunnat begå den fauten att nedlägga kostnader på ett sådant machverk som detta, är i sanning svårt att fatta. Om utförandet af ett så innehållslöst stycke kan icke vara mycket att säga, Dock bör anmärkas, att det sätt, hvarpå såväl bodmamsellerna som de parisiske rougerne på Mindre teatern framställas, icke är egnadt att göra stycket drägligare eller att gifva nigot slags föreställning om fransk abandon, elegans och lif. Hr Warberg, som utför rollen af en upg artist, anstränger sig visserligen att göra något af sitt parti, men lyckas ej, och detsamma kan sägas om hr G. Bergström hvars alla försök att. vara ogement rolig göra komplett fiasco. Den intressantaste före teelsen i fjesen är onekligen fröken Dahl qvists framställning af dem unga bodmam sellen Marie, detta dock icke genom rollens betydelse, utan gerom de lofvande anlag för scenen, som uppenbara sig hos den unga skådespelerskan äfven i detta tarfliga parti. Uppsättningen är ganska vårdad.