Aftonbladet – 15 januari 1874, sida 2

LOTTERIVINSTEN. Berättelse af FANNY LEWALD. Öfversättning från tyskan. Det är nu snart fyra år sedan jag besökte min syster, som, tillika med sin man, hade bosatt sig på landet i en stor bondby. Trakten var icke vacker, icke ens rik på träd, men den lilla, snabbt strömmande floden, som i mångfaldiga böjningar sökte sig väg genom ängarna, gaf åt byn en gladare prägel och förskönade hela slätten med sina af videbuskar skuggade stränder. Bondgärdarne lågo till större delen bredvid hvarandra längs vägen, hvar och en omgifven af stängsel och murar, och med en mer eller mindre hög inkörsport af sten, samt hvar och en också med sin lilla, endast få steg breda trädgård under fönstren. Blott den gamle Wendlands gård låg för sig sjelf längre bort, nästan vid slutet af byn. Folket sade att det var en lycka för den unge Wendland att hans hustru bade dött; han hade haft svårt för att besluta sig att taga henne, och de hado aldrig rätt kommit öfvereng, ehuru ingen af dem varit elak och stygg mot den andra. Allt detta hade jag ofta bört omtalas under det grannarne sinsemellan rådslogo om hvem den unge Wenåland nu skulle gifta sig med, ty en hustrun måste han ju ändå hafva; och det roade mig att se huru en rik giftermålskandidat förorsakade hufvudbry och bekymmer hos de goda fruarna på landet, just som fallet är ibland stadens