språk, ön i sanskrit, Vid universitetet i Göttingen finna vi ei professor i orientaliska språk och gamla testamentets exeges, tre i orientaliska språk, en i sanskrit, en i egyptisk fornkunskap; vid det i Leipzig en i orientaliska, en i östasiatiska språk, en i semitisk filologi, en i egyptologi, en i slaviska språk. Och, för att vända oss till mindre ståtligt utrustade högskolor, finna vi i Bonn en prof, i fornindiskt språk och litteratur, en i österländska språk, samt en prof. i jemförande språkvetenskap; i Brerlau två prof. i orlentaliska, en i slaviska språk; i Tibingen en prof. i sanskrit, jemförande grammatik och religionshistoria, en i semi: tiska språk, en i jemförande gråminatik ock nyeuropeiska språk; i Halle en prof. i sanskrit och allmän språkvetenskap, en i orientaliska språk och litteratur; i Heidelberg en prof, i arabiska, hebreiska, turkiska, arameiska och persiska språken, en i orion taliska språk, en lektor i nyhebreiska språket (utom tre docenter i språkvetenskap, i egyptologi, i arabiska, persiska och syriska) o. e8 v. Bland hela den störa massan af tyska universitet är det i sjelfva verket undantag att finna det ifrågavarande vetenskapliga området reprosenteradt af blott en man, såsom i Kiel (den berömde Nöldeke), Giessen, Rostock, Innsbruck, Erlangen. Och häri får man för öfrigt icke se någon atinati gröändsats tittryckt, än den, som borde göra sig gällande vid hvarje högskola, att kadern af lärare må efter omständigheterna ökas eller minskas, att en lärareplats hellre må för någon tid stå ledig, än pro forma fyllas med en medelmåtta, medan deremot allt bör göras, för att vid högskolan fästa em vetenskaplig kraft, äfven om den disciplin, hvari denna utmärkt sig, ej enligt gammal tradition skulls anses höra till de absolut oumbärliga, d. v. a. till de vanliga lexläsningsoch exa mens-facken. Ännu mindre betyder det, om vid ett par af de många tyska universiteten, såsom Freiburg och Wiirzburg, den österländska filologien befinnes vid nämnda tidpunkt icke ha egt någon mflsinan: detta har naturligtvis, utom af nyss anförda princip, kunzat bero a? rena tillfälligheter: En jemförelse kan naturligtvis ej ifrågasättas med de länder, der man måst äfven för praktiskt politiska eller kommersiela ändamål egna en synnerlig omvårdnad åt de österländska språkstudierna, såsom Ryssland eller Frankrike (med dess Ecole des langues ortentales vivantes) eller England, der the civil service in India påkallat särskilda åtgärder. Man skall möjligen tycka, att en jemförelse med det stora Tyskland är föga mera på sin plats; men vid närmare eflersinnande torde den dock befinnas ej alldeles obefogad: den visar, hvaråt den nutida vetenskapliga forskningens anspråk peka, och detta mål får ej ens ett litet land med sin mångbesjungna fattigdom alldeles lemna ur sigte. Vi tro, att den utväg, vi tillåtit oss att till vederbörandes benägna öfvervägaunde hemställa, är i sig sjelf oklanderlig och den under gifna förhållanden lättaste. Må för öfrigt den vetenskapliga forskningens naturlige målsmän ej utan verkliga anledningar hängifva sig åt förlamande föreställningar eller inbillningar om den stora svårigheten eller till och med omöjligheten att få hennes pekuniära behof behörigen till godosedda. Det är deras sak attframställa de 8. k. anspråken, som ju ej äro deras personliga, utan motiverade af omsorgen om landets vetenskapliga odling och ära och anseende. Vi befara ej, at de skola illa bemötas; först när så skett, har man anledning att tveka och klaga öfver intresselöshet hos dem, som hålla handen om statens pung.