Aftonbladet – 13 januari 1874, sida 3

allt detta hängde tillsammans, måste ha förefallit er gom en gåta; men jäg kände tillräckligt er försigtighet och klokhet, för att veta att ni icke skulle lättsinnigt blottställa er genom nägra försök att hitta gåtans nyckel, Fursten känner för öfrigt djupt i hvilken förbindelse han står till er gerom den af er och oss lika opåräknade stora tjenst, som ni har gjort honom, och han bar alltjemnt varit angelägen att finna något tillfälle att återgälda den. Men hans. höghet har aldrig egt tillgångar efter sitt behof; och för närvarande är han inskränkt till hvad hans gods i Frankrike afkastar. En herre af hans förtjenster kan utan tvifvel påräkna bättre dagar framdeles; men för närvarande har han blott att såsom tecken till sin tacksamhet erbjuda er dessa begge bankosediar på tnsen francs hvardera. Härmed lade Dumont de begge franska sedlarne i min hand. Jag afslog icke anbudet. Lotta och vår bosättning kunde icke lida genom denna förstärkning i vår kasea; och — hvad som icke var minst vigtigt — jag hade med detsamma kommit ifrån den hemska drömmen om vexeln. Och god patt nu, min vän!s fortsatte Dumont, var god och glöm ej att slå igen bakporten. Jag erfor sedermera att fursten hade lyckats utverka sig påd i Ryssland och fått igen sitt ryska gods; men han hade efterlemrat icke obetydligt med oafslutade affärer i-nästan alla Italiens städer. Sjelf har jag hu mera tagit min hand ifrån landsvägen. Det lönar icke stort mödan för kurirerna att tura om en eller annan gång om året med telegrammerna; och jag har dessutom funnit utväg att draga försorg om mig och de mina på mindre öfventyrligt och långt mindre ansträngande sätt. (SLUT.)