Aftonbladet – 12 januari 1874, sida 2

JÖgblätt band meg gula Kantor Daras a pro tet. — Enskilda haukernas sedelutgifniagsrätt. Sedan styrelsen för Helsinglands enskilda bank hos K. M:t anhällit att från början af år 1874, då banken öppnar sin rörelse, få, i enlighet med aflemnadt prof, 1tgifva sedlar, lydande å kronor, med rätighet för banken att tillsvidare och intilllest mynt enligt nya myntsystemet blir för llmänna rörelsen tillgängligt inlösa sina sedlar med rikets nu gällande mynt, har K. M:t, med anledrving at denna ansökning, fun: it godt genom kungörelse af den 19 Dec, nästlidne år förklara samtliga desedelutgifvande enskilda bankerna, hvilka nu, enligt k, förordningen den 20 Maj 1864, ega utfärda sedlar ä 5, 10, 50, 100 och 500 rår, oförhindrade att i dess ställe ntfärda sedlar å motsvarande belopp kronor; med fortsatt i:kttagande för öfrigt af de i nämnda förordning rörande sedlarnes storlek och utseende medåelade bestämmelser. — Postmästareförerdnande. Sedan genom der för postverket fastsiälda normal stat, hvilken med är 1874 träder i tillämpning, postexpeditionerna i Eslöf, Haleberg, Herrljunga, Hessleholm och Sunne blifvit uppflyttade till postkontor i fjerde klassen, bar K. M:t, epligt poststyrelsens hemstäljan, den 19 December sist). år utfärdat postmästareförordnanden för nuvarande innehafvarne af postexpeditörsbefattningarna vid nämnda expeditioner, nemligen för C.C. Häkansson i Eslöf, B. J. Geyer i Halsberg, 8. Ringqvist i Herrljunga, J. E. Ode i Hesslehoim och C. L. Lundström i Sunne; bvarjemte K. M:t, med anledning af generalpoststyrelsens anmälan, att ofvanbemitide Geyer sedan nästlidet år enligt styrelsens förordnande tjenstgör såsom postinspektör å södra stambanan, förklarat, att Geyers befordran till postmästare icke utgör hinder för hans fortfarande användande säsom till förordnad postinspektör. — Riksdagen lärer, enligt hvad Posttidn. bört från tillförlitligt båll uppgifvas, komma att på rikssalen öppnas måndagen den 19 denne. — Statsregleringspropositionen, hvarpå inom statsrådet och departementena under de senast förflutna veckorna träget arbetats, bar i fredagens konselj förevarit till slutlig prötning. — Ordensdekoration. — Protokollssekreteraren. amanuersen vid nationalmuseum fil. dr N. F.Sander bar erhållit den italienska Mauritiioch Lazari-orden. — Det norska statsrädet. Af Den norske Rigstidende erfar man, att statsrådet Meldabl hor blifvit utnämnd till justitiarins i höjesteret, och att amtmannen i Finmarkens amt Jens Holmboe har blifvit utsedd till hans efterträdare. Denna utnämniog är icke helt och hället en öfver rasknving — yttrar Morgenbladet — ty br Holmboe har ofta varit omtalad såsom blifvande statsråd alltsedan kungens resa i de norra trakterna, då H. M:t i syanerlig grad skall ha fäst sin uppmärksembet vid honom. Hr Holmboe är född 1821, kand. juris från 1845, blef är 1858 från sagförer befordrad till foged och sorenskrifver i Hammerfest samt slutligen år 1866 utnämnd till amtman i Finmarkens amt. Han var medlem at stortinget 1859—60, 1862—63, af det urtima stortinget 1864 samt af stortinget 1868—69. ——LtV — Dödsfall. I lördags kl. 3 e. m. afled här i hufvudstaden medicinalrådet i sundhetekollegium, vice ordföranden i Stock: bolms stads drätselnämnås tredje afdelvivg, doktor Alfred Hilarion Wistrand, uti en älder af 54 år. Medicinalrkdet Wistrand insjuknade sistlidne julafton i en fobersjukdom, från hvilken han var så pass kterstäld, att han de senaste dagarne kunde vara något uppe, men i lördags träffades han af hjertslag, som efter en qvarts timme ändade hans verksamma lif. Meiicinalrådet Wistrand var född i Kilosterg socken. Jandsförsamling till Eskilstuna, den 9 Oktober 1819. Han blef medicine kandidat 1842, medicine licentiat 1844, kirorgie magister 1845 samt erhöll medicine doktorsdivlom utan promotion 1846. Under åren 18471850 var han underläkare vid Stockholms stads och läng kurhus samt derjemte sjukhusläkare för ett provisoriskt sjukhus för Stockholms län. Efter att sedermera hafva innebaft åtskilliga läkareförordnanden förordnades han den 7 Januari 1850 till lärare i rättsmedicin vid Carolinska institutet och var derjemte åren 1850—1853 sjukhusläkare vid garnisonssjukhbuget. Han nträmndes 1861 till-extra ordinarie professor i rättsoch statsmedicin vid Carolinska institutet, förordnades den,6 Juli 1866 att bestrida ett efter brodern August Timoleon ledigt medicimalrådsembete i sundhetskollegium samt erhöll fullmakt såsom medicinalråd den 5 December 1873. Utnämndes 1869 till kommendör af Wasa-orden. Dessutom var han ledamot af svenska, norska och finska läkaresällskaperna, sedan 1857 af krigsvetenskapsakademien och sedan 1869 af landtbruksakademien , äfvensom sedan sist nämnda år af statistiska beredningen. Ver en af hufvudstadens repregentanter i borgareståndet vid 1865—1866 årens riksdag. Af trycket bar han utgifvit ett stort antal skrifter, bland hvilka här må nämnas: Handbok i rättsmedicizen för Jäkare och jurister (tillsammans med är ACT. Wistrand), 2 delar 1852—1853; Nytt supplement till Sveriszes läkarehistoria, 1853; Författninga angående medicinalväsendet i Sverige. två band, 1860—1861; Minnesbok för sjukväråsmansksp och Minnesbok vid tillsyn om s0ldatens helsooch sjukvård; Handbok i rättsmedicinen, andra upplagan (endast första häftet uteifvet) 1869; Helsoväräslära, med särskild känsyn till nyfödda och späda barn 1871; Minnesblad för läkare och apotekare 1871. För närvarande var han, tillsammans med två andra personer. sysselsatt med redigeringen af en ny följd at Sveriges 15karehistoria, hvaraf under åren 1872 —1873 tre häften utkommit. 3Få personer hafva väl varit mera än mcrr TT 217 I Tltisdtemnand AR da I HAmmMANnAlA