Aftonbladet – 12 januari 1874, sida 2

ig önekan att de icke måtte förnyas. Ers ögvördighet kar icke vara okunnig om, red hvilken sympati hon omgifver kyrkan ch den heliga stolen midt under deras prötingar. Hon förstår äfven de katolska sametenas preockapation och den smärta, af hvil en de katolske biskoparna i detta ögonblick öra sig till tolkar. Men dessa känslor unna uttryckas med all den fribet och all en styrka som tillkomma dem, utan att det erföre, för att gifva dem tillkänna, är nödändigt att taga sin tillflykt till axfall, som unna väcka oro hos granvländernas regeingar. Mellan staterna finnas ömsesidiga förpligelser, som icke få förgätas. Vi böra öf-l. erallt betyga vår aktning för de bestående egeringarna, om vi i vår ordning vilja göra vspråk på en sådan för deni vårt land geom nationalförsamlingens suveräna vilja pprättade regeringen, Behöfver jag väll illägga, monseigneur, att biand de allvar-: iga konflikter, som nu uppröra verlden, är et framför allt genom sin moderation, som izkoparne knana öka det berättigade inflyandet af sina ord och mer verksamt bidraa till det försoningena och fredens verk,! om bör vara föremålet för våra gemensamoa ansträngningar? Jag skulle förebrå mig sjelf, om jag vi are utbredde mig öfver skäl, som al sig jelfva anbefalla sig till ers högvördighets ppmärksamhet, Jag är för öfrigt viss om tt ni icke skall missförstå detta bref, som ag anförtror åt er vishet.. Englands regering har i dagarne lidit ett ytt och kännbart nederlag. Vid ett komletteringsval till parlamentet, som nyligen wnstälts i Stroud i ledigheten efter den at idne Winterbothan, har den konservative kandidaten Darnington segrat med stor ma oritet öfver den liberale eller regeringens .andidat. Stroud har aldrig förr valt i koneorvativ ahda. — Ett mordförsök bar af en nsionerad officer anstälts mot hertigen af mbridge, hvilket likväl icke medförde nån fara. Det parti, som arbetar för att skaffa Irland ett eget parlament och en sjelt.tändig administration (home-rule), utvecklar för närvarande en mycket stor verksamhet. Det har öfverskridit sundet och söker nu att vinna anhängare i sjelfva England. Helt ayligen hölls i Birmingham ett möte af home-rulers, och den 5 i denna månad var Manchesters befolkning sammankalled för att höra Irlands klagomål och förhoppnin gar framställas. De irländske underhusledamöterne Butt och Martin och en stor mängd katolske prester voro der. De katolske biskoparne i Salford och Manchester hade blifvit inbjadne, men de uteblefvo, och ordföranden uppläste bref från dem. Biskopen at Salford förklarar sig bafve mera hjerta än någon för Irlands lycka. Han tror, att nästa parlament skall blifvit böjdt att gifva detta land ett större mätt af sjelf styrelse än det nu eger. Men han haricke varit i tillfälle att bilda sig någon åsigt om sättet huru en reform i denna riktning lämpligast skall åstadkommas, och han tror, att han skulle öfverskrida gränserna för vin pligt, om han företoge sig att offentiigen diskutera denna fråga. Detta bref mot togs meå stormande bifallsyttringar. Afen helt annan uppattning var den katolske biskopen af Manchester. Han förklarade. att ändamålet med mötet icke var egnadt att förtjena hans bifall, och att det föresade konungarikets styckning lika så litet skulle vara till fördel för Irland som för England och Skotland. Uppläsningen af detta bref mottogs med starka yttringar af ogillande från de församlades sida. Det samma var fallet med ett bref från Jacob Bright, i hvilket uttalades samma uppfatt ning af frågan som i Manchesterbiskopens. Mötet upplästes, eedan man hört hrr Butt och Martia och antagit följande resolution: Rättigheten att styra sig sjelf tillbör det irländska folket, gom aldrig vare sig direkt eller indirekt samtyckt till den orättvisa unionsakter, och det är omöjligt att ett britiskt parlament kan lagstifta på ett för Irland tillfredsställande sätt angående frågor af ett uteslutande nationelt intresse. Preussiske . kultusminietern Falk har nu för statsministeriet framlagt de af honom i deputeradekammarer omnämnda, sedan nåzon tid förberedda tilläggen till de kyrkliga lagarne, hvilka afse att ytterligare skärpa 3traffbestämmelserna mot uppstudsiga pre ster. — Sedan hela löeöreboet i det erkebiskopliga palatset nu blifvit utmätt och erke biskop Ledochowski vägrar att betala de oya böter, som blifvit honom Bdömda för sfverträdarde af de kyrkliga lagarne, kommer han sannolikt att om några dagar sättas i häkte. Regeringen har dessutom vid tagit åtgärder för hans afskedande. — Biskopen af Strassburg har samtyckt att fram. ställa sig som kandidat till tyska riksdagen. Förenta Staternas president har nyligen utfärdat ett budskap till kongressen, i anledning af Virginius-affärens utgång. Eburu de kompetenta domare, som hade att döma öfver ifrågavarande fartygs nationalitet, fält det utslag, att det icke hade rättighet att föra amerikansk flagg, anmärker Grant, att de omständigheter, som voro kända i det ögonblick fartyget uppfångades, talade till dess fördel, och att säledes denna handling säväl som besättningens afrättande varit en kränkning af folkrätten. Han berömmer Spanien derföre att det återstält Virgivius och sålunda gjort en slutlig uppgörelse möjlig, som var på en gång rättvis, moderat och gynsam för upprättböllandet af ett godt förhållande mellan de båda länderna. Justitiekanslersexpeditionen. K. M:t har dex 9 dennes utnämnt och förordnat: till expeditionssekreterare i K. M:ts kansli och sekreterare i justitiekanslersexpeditionen, regiatratorn och kanslisten i samma expedition, vice häradshöfdingen F. W. Gahn; gamt till registrator och kanslist i föronämnda avnaditian kanioten daovratädarg