Aftonbladet – 7 januari 1874, sida 2

— Den dagliga väderleksrapportenv, som den meteorologiska cestralansialten offontliggör Benom anelag på högra ställena inom hufvudstadep, har nyligen erbålit e. förändrad form. Jemte den hittills medåelade tabellen, 20m ivnehåiler vbservationerna för kl. 8f. m., icdehåller anslsget en X kallad synoptisk karix, ämnad att åstadkon.ma en lätture öfversist af tabellens isnebb!t samt att visa det samband. som sger rim mellan lufttryckets fördelving samt vindena riktning och styrka. Senare tiders erfarenhet har nemligen visat, att hvarje ovtder unpkowvimeri förening med n öjemi fördelning aflufttrycket, varligen en förmingkning deraf inom något visst omräde, der man också derför brukar säga, att ovädreta centrum e!ler stormens centrum befinner sig. För att åskådliggöra och lätt erhålla en föreställning om barometerståndsts olikhet på olika punkter brukar man på kartan gammanbinda de orter, der barometern sfkr lika högt. Då baromet:rståndet räknas i millimeter, drages nemligen en linic för hvar femte millimeter shlahda, att t. ex. en sädan utmärker 745 millimeter, den nästa 750, den följande 755 os. s. Vv. De dagar, dä väderleken är vacker och vindarna svaga, fioner man Oftast, utt dessa baromeierligier ligga temligsa längt ätskilda och förete i öfrigt iugen vises regelbunden form. Under ovädersperioder ligga de deremot närmare hvarandra, och de som utmärka de lägita barometerständen bilda ofta siutaa cirkelraada eller ovala fiarer, den ena utom den andra. Ju nä mare linierna ligga hvarandra, desto större är vindens styrka. Äfven dess riktuing atår i ett beetämdt förhätlande till det lägsta barometerståndet, gå att söder om detta blå öfvervägande vestliga eller sydvesiliga vi dar, på dess östra sida sydliga eller sydostliga, på den norra ostliga eller nordosiliga och på dena vestra nordliga eller nordvestliga. Ofta upptager det lägsta barometarständet ett betydligt område, såsom t, ex. då let utbreder sig från Skotland öfser norra Atlantiska kafvet npp mot Norges nordvestkust. De skandinaviska länderna befinna. sig då på dess södra och sydöstra, till följd hvaraf vindarna hos oss blifva sydliga elier sydvestliga. I detta fall erbkllas inga slutna barometerlinier, emedan dertill foråras observationer från orter, belägna i alla riktningar från centret, således ock frän Isjand, Grönland och Spetsbergen. Ovädere centra visa sig i allmänhet först på hafvet och framskrida i öfvervägande osilig riktsing. Derför kterfinnes ofta ett och samma stormcentruia på kasterna för flsre på hvar-, andra följande dagar, fastän med förändradt :åge. En sädan förflyttning iaktiages dock icke alltid, ty stundom inträffar, ab ot oviderscentrum upplöser sig och försvianer. Emellertid innebär desz uppträdande på karan, att vädret är hotande. Denna metod för observationernas offeniliggörande torde vara egnad att göra ce dagliga väderieksrapporternas innehåll mirdre abstrakt och svärfatiligt. De anvisnigar, som i öfrigt behöfvas för avt fullständigt förstå kartorna, äro nederst i hvarje blankett särskildt utsatta. Dessutom kan den, som är intresserad af att följa de meteorologiska publikationerna, men ej är i tillfälle att dagligen fö se dessa kartor, af dem hemta en ledning, huru siffrorna, gom tabellen i tidningarca upptager, skola arnvändas för att gifva den säkraste insigten om väderlekens beskaffenhet. (D. B.) —mwmemo—