Igen är att uppfordra de IraBske biskoparne tt i sicd offirtliga uttalanden vinnlägga ig om en större moderation och tagå 6 ias hänsyn till den svära ställning, I hvilea Frankiike befinner sig i politiskt hän: seende. Det nuvarande ögonblicket, yttrar Voir, är i sjelfva verket illa valdt för så ana utfall mot Italien och Tyskland. Skulle ckså de fanatiske ultramertane biskoparne akna klokhet, så barde de Btminstone ega ostorlandskärlek. Diskussionerna om krigsnivisteriets bidget ka bragt sorgliga san ringar i dagen. Vår armees reorganisation sär framåt, men den är ännu på långt när cka färdig. Våra regementen äro icke fullaliga; våra arsenaler äro tomma och vära isanser tillåta oss Icke att inkalla hela koningenten. Dot skulle skledes våra en omöj ighet för oss att uthärda ett krig med Tyskland och Italien. Våra grannar äro likask!l! bekante med dessa förhållanden som vi sjelfve, : och Hvem Yst, om de icke, i fell vi i dettal! ögonblick ttmatade dem; kunde anse till fället lämpligt till att en gåag för alla döma osa till vanmakt. Våra biskopar borde be: läcka att de tilihöra Frackrike lika myc ket som de tillhöra Rom och att de i för sta rämmet äfo fransmän och endastiandra rammet tvltramontansr. mm 2 OA aGH NN Vid franska nationalförsamling2fis same naniräde den 29 sistlidne December började debatten om de at firansmivistern Magaoe föreslagna nya skatterna, En stor mängd talare tppträdde, hvilka sökte ådagalägga, att de nya skatteraa skulle varal! skadliga; men sedan finsnsministern berött lsras anwärkningar, antog församlingen fil: nanslägens företa artikel, som ökar afgiften på åtskilliga produkter. Deputeraden Rau dot, som var bufvadtalaren, angrep starkt. finansmialsterns förslag och föreslog en till): okving af inkomsterna genom en stämpel afgift på franske statspapper. I ett längtj: föredrag karakteriserade Magne en sådan åtgärd såsom ett löftesbrott å statens sida, l! likasom lan fasthöll, att den icke blott skulle försvaga statens utsn också alla fit nansiella och industriella bolags kredit. Staten kan;-sade has, stifta nya lån; den bestämmer sina vilkor, och dessa äro et: bindarde Kontrakt gentemot allmänheten. Vi kunna: för framtiden förklare, att vi vilja bsekatta eventuella statspapper, och i detta hänseende möter naturligtvis icke något hinder. Men vi ha lofvat innehaft varne af våra statspapper, att de skolå vare fritagne från skatter; det är på detia viikor de ha inlåtit sig med oss, och om vi nu görs oss skyldige. till kontraktebrott, begk vi en handling, som i Jika hög grad skull årabba staten sjelf och nila dess inbyggare. (Lifligt bifall) Äfven-Gambetta uppträdde till regeringens försvar mot Raudots ändrings förslag, som förkastades med ofantlig majoritet. Ea ny provinelalerdalig 107 Preusazeze östra provinser kofimer att framlägga. för landtdagen, äå svårt den åter sammanträdt, och skall gållå för provinserna Preusser, Brandenburg (utom Berlin), Fommers och Sachsen, för att längre fram utsträckas till Rhenprovinven, Voetfalea och Schlesier. Förordningea är en lag om de nämnda pro vingernas sjelfstyrelse. Hvarjs provins utgör ett styrslseomräde med egen represenwation och förvaltaisg. Till resresentatiouven eller provinslandtdagen är Hvsrje preussisk medborgare valbar, hvilken är år sammal och sjelfständig. har medbergerligt förtroende och i tfe år öött olier haft egen: dom inom provinsen. Msdålemmarne äf pro vinciallandtdagen väljas af kretsdagarne. Fallmakten är för sex år; hvsrt tredje år uyväljes halfva provinciallandtdagen. Har sammaxkallas äf könsngen, när denne finner cA n5digt, och har att sysselsätta sig med provinsens enskilda ärenden samt ii:d ås förslag, konucgen vill förelägga honom. Provinsens förvaltasdse myndighet är proviacialutskottet, beståends af 6 till 12 meådlewmar och valdt af provincisllandudagen på sex År; i spotsen för utskottet står en iandesdirektar eller landeshauptman, vald af provinciallanåtdagen, uader förbe nåll af kunglig stadfästelse, på 6 till 12 år. Vi omnämnde för par dagar seden att i Ungern underhuset tillsatt ett utskott, hvars uppgift det tkall blifva att undersöka hela lan dets politiska och financiella ställning. D-rom skrifves den 29 i förra månaden från Wisn: Tillsättandet af detta utskott är på en gång stt bevis på kamrarens rådlöshet och på åsn ringa tillit Deskpartiet har till ministå ren Szlavy. DB man så att säga sätter re geringen under förmynderskap och öfvarlemnar åt ett utomordentligt utskott att rådslå om medlen till att afbjelpa de förbarnderva rande svårigheterna, frånkäsner man med detsamma regeringen insigt till att kunna finna utvägar, till och med om man antager aldrig så många förtroendevota. Man tager tyglarns från hepne, just I det ögonblick. d48å hop skölle begagna dem. Nästan alla partigrupper äro representerade i detta ut skott, och det måste gå underligt till, om man shall kunna något så när bringa till stånd enighet inom detsamma. Tills vidare är dock situatiopen någorlunda förbättrad, emedan ministerpresidenten Szlavys perconliga närvaro i Wien har ledt till att utbetalsingen af det förskott, som nationsibanken på sin tid gaf den ungerska regeringen vid ostbanans adläggniug tills vidare blitvit inställd. Ungern har derigenom kommit uv en öfverhängaude financiel svårighet, och detta är så mycket lyckligare, som regerioens hållning gentemot ostbanebolagsdel egarne och prioritetsinnehafvarne började verka förlamande på den ungerska statens kredit i utlandet. I Amsterdam hade man till och med hotat med att utplåna de un gerska bonds ur börsnoteringen, om saken icke snart blefve ordnad. Up skjuten enudiensdag. Med anledning deraf, att Treitordedagen infaller på tisdagen den 6, uppskjutes konungens audiensdag till onsdagen den 7 d:s. —LÄ — Tyska sändebudsposten i Stockholm. Från Berlin skrifves den 30 Dec. till Hamb. Nachrichten: Den afekedsansökan, som keöjrerliga sändebudet i Stockholm, frih. von Riehthofen, redan för längre tid tillbaka