fälaren och Ölara sjö, från Norrbro räkadt: 66 tunnland 1 kappland, och å östra delen af Norrmalm, mot Norrtröm och Ladugårdelandsviken: 44 tunnand, 10,1 kappland. Sammanlagda arealbeloppet af dessa upprundvingar och utfyllningar tippgår alltså ill 126 tunnland 4,3 kappland, eller nära 06 qvadratref. För mindre betydliga uppsrundningar och utfyllningar i andra stadslelar torde väl kunna göras ett sådant till ägg, att hela beloppet uppgår till 750 dvå Iratref, d. Vv. 8. 240 qvadratref mera än den gentliga stadens hela yts, då denna ännu rar inskränkt inom den med murar omslut18 ovalen (510 av.ref) 3). Detta i hvarje ahnan sjöstad exsinpellösa örfarande med de för stadens handel och sjöfart så oumbärliga hamnarne förtjenar högligen att ihågkommas i denna tidpunkt, 3å en inflytelserik man bland stadens fullmäktige; hvilken synss kysa den besynnerliga föreställningen att det för städers väl är nödvändigt att fylla dess hamnar, ånyo framkommit med ett än mera förderfligt och kostaamt förslag i denna syftning än något pf bang föregkhende, Under det man förut på alla sidor sträfvat ati förminska vatlnet inom hufvidstaåen, har man dock hittills i någon mån re spekterat stadens förnämsta hamn och sjelfva bufvudådern för dess rörelse, Skeppsbro hamnen; Visserligen företog man för flere år sedan en itbygghad deri af kajens norra del, sedan vid den gamla stranden, i följd af bristande tillsyn, sådan uppgrundning fått ske, att fartyg icke kunde omedelbart vid kajen tillägga; och då samma vårds lösliot sedeörmöra I8tit på visea ställeu vid Skeppsbron ny uppgrunadniag ske, är fara värdt att inom få är ny utbyggnad i hamnen skall påyrkas, så framt man ej i dess ställe kan komma sig före med uppmuddring. Men det är först I senaste åren, sedan man hunuvit undangöra de öfriga hamnarnes igenfyllning eller afspärrning (såsom t. ex Örebrobaninen), gom Vederbörande blifvit all varligen betänkta på att borttaga det i deras ögon alltför stora utrymme, som Skeppsbrohavinen erbjuder. Det första större företaget i denna vig var fyllningen vid Stads: görden för sammanbindningsbanvans räkning. Det anåra märkliga försöket att förderfva Skeppsbrohamnen har skett förmedeist irem byggnaden under Carl 13:s torg. Msn vet, huru genom den i allo bufyndlösa igenfyllniagen af Nybroharanen det aflopp, som det från åtskilliga delar at Norrmalm etrömmands vattnet egt i deuna haran, blifvit tillspär Fadt, oå att ett annat måst aneriras Dersill fagns då ej annan utväg än Under Carl 13:s torg, ehuru riaga tall dervid kunde vinnag; och med en kostnad af ej mindre än 140.000 rår blef en truiifia uäder ssliwa torg anbragt, i trots a? de betänkligheter, som från mänga håll deremot framatälldes, på den grund i synnerhet att en myckenhet orexlighet derigencim skulle utsläppas I Norrström: Man skullö väl hu kunnat trö att fvattenbygghadschefen skulle katva tillsett att desså betänklighetör kolnmo på skäm: att någon pråm blifvit nedlagd utanför trummans mynning till upptagande af dess gröfata affall eller att man på annat sätt före. byggt hamnens uppgrundning. Mea i detta fall, såsom alltid, visade sig att våra stats nyndigheter på intet sätt känna sig förlägre vid avt gitva full bekräftelse åt de farhågor och elaka spådomar, som jh förhand om 4eras företag blifvit uttälade. Icke den rin: gaste åtgärd har blifvit vidtagen för attalvärja utströmningen i hamcena af all den smörja och det afskräde, som den stora tramman stundligen afsätter. En gång hvararsan månad ditskickas några karlar att bort föra den massa öröhlighet, som hbopat sig gedanför trummans mynning, förmodligen derföre att i annat fall intet skulle vi dare kunna utkomma; men då man ser. uura allenast för detta ändsmbl 2 å 3 pråmar erfordras, kan man lätt föreställs sig, hvilka massor som, innan så mycket kunnat invid muren. hopa sig. mäst af den starka strömmen utföras att uppgrnunda ham uen, Denna har fordom egt betydligt djup. men att menniskors vårdslöshet dock kan förstöra äfven de bästa naturens verk, vi sar sig deraf att i senare tider flera grund börjat i denna hamn så högt uppstiga, at! de små ångsalnuparne fastnat derpä. Det lä rer vara drätselnämdens första afdelning, som har förtjensten af.denna makalösa anordning, lika om det är under dess auspicier som vattenbyggnadechefen plägar i sta jens bamnar eller omgifvande vattendrag på ena stället nedkasta hvad han på-det andra uppmuddrat. Så skola t. ex. de mz3. sor af sten, som man nyligen låiit upptaga i Norrström, blifvit åter nedkastade i Stadsgårdshamnen, 3) Se -Minnesblad öfver Stockholm, utg. 1866