VR VV RM Hamnafyllvadsmanien i Stockbolm. ; 1 Vi hafva redan uppfyilt en ingalunda an-l4 senäm pligt att fästa allmänna uppmärksam-!: eten vid det märkvärdiga system, som af våra kommunala myndigheter iakttages vid : 1ya anläggningars och farleders tillgodogör ande, Våra läsare känna detsåledes i dess ) svikliga uppenbarelser af häftig ansats för att genomdrifra beslutet och i företaget ned-! lägga stora summor och i den srart derefLer påkommande orubbliga liknöjdheten för företagets fullbordan. . Detta är systemet i sin allmänhet; men en af dess mäktigaste förgreningar eller jaktiska uppenbarelser, det till passion stegrade begäret att fylla stadens hamnar, förtjenar sitt särskilda kapitel. Detta begär: med dess förderfiga vörknihgar, daterar sig egentligen från stadsfullmäktig-institutionene tillkomst, då några ännu inom denna inflytelseegande personer, som tyckas lida af ett ny slags vatlenskräck, fingo aln hand med i stadens styrelse. Betydliga fyllningar och uppgrundningar hade visserligen äfven förät och sedan långt alägana tider egtrum, men dessa hade tillkommit hbufvudsakligast genom vär gamla svenska vårdslöshet och tidens inverkan. Den af regnyattnet från stadens högre delar nedssköljda oronlighsten lägrade j sig omkring stränderna; Utbyggda broar, pålverk, Vatlenväxter o. dyl. mera fullföljde uppgrundningen; och då mnddring sällan ifrågakom, inkräktades sälunda mer och mer al de fria, staden omgifvands vattnen, vilka dessföringål, oaktadt de mera oacseniiga byggnaderna, måste, såsom det vill synat af det nyligen utkomna planschverket öfver hufvudetaden i äldre tider, hafva gifvit en än skönare anblick än det Stockholm gom är. Redan i äldre tider röjer sig dock nå gon omtanke för bamnarnes vård. Af handlingar från 1660 talet iohemtas att förbid blifvit utfärdåge mot afskrädens och barlasts aikartande i hamnarne; år 1661 synes staden hafva hållit hästar, kärror och pråmar för orenlighets bortförande; på 1640och 1660 ralen kommo redan å bahe frågor om rifvande af lukilligaiNorretröm, till kloder för dennas aflopp anlagda vattenverk och andra byggnader; och då på 1700-talet hamn och stränder vid Ladugårdslandet började fyllas och så belamras, att, såsom denna stadsdels in vånare är 1793 klagade, knapt en vedbåt kunde lägga till vid Packartorget, utfärdade magistraten ett strängt förbud not utka stacde a! orenlighet i hamnarne, Under vår nuvarande stadsstyrelse har ett helt annat system blifvit antaget. Vi vilia icke säga att man Ptfästat prömler för pedkastan det ar äfskräden och annan orenlighet i ham. h-rne; men man skall knappast kunna nan visa en euda strandsträckning här i staden, der icke fyllningsarbolen, dels med ock döls utan allmänteions tillbjelp, i senare tider pågått. Bå vid Nybroviken, så vid Blasieholmen, vid Carl XII:s torg, vid KRiddarholmen, i Klara sjö, vid Stadsgården o. s. v. Vid nästan hvartenda tillfälle, då en ny kaj skall anläggas eller en gammal ombyggas, flyttas stranden några alnar, stundom många femnar ut i hamnen; i de flesta fall upptbasas allmänheten att ditföra sopor och byggnadsgruz m. in. och å stadens egna vägnar uppoffras olantilgå surainor för igenfyllning af Vatten, som öfverallt annorstädes skulle bevaras såsom det dyrbaraste staden eger. Hvilka ansträngningar bar man icke i. ex. i Wisby och Helsingborg gjort för att försäkra sig om goda hamnar; icke faller det någon i Göteborg och Fjöbenhavn in att förminska det högt värderade och väl behöfliga utrymmet för sjöfarten eller att borttaga en enda af dervarande många ka naler. Då man i Stockholm uppbjadit all sin förmåga och till och med skuldsatt sta den för att igenfylla de vattendrag, som för sjöfarten öppnat väg tillstadens inre — så t. ex. Nybrovikea, som gick upp till Norr. malmstorg, och Neckströmmen m.fl. — ha: man i Göteborg ej blott inledt Mölndals röm i staden, utan äfven både till djup och bredd utvidgat hamnar och kanaler. Inom Kjöbenhavn finnas trenne ej obetyd liga insjöar; och för ett par år sedan inkom en företagsam värdshusidkare till dervarands stadsstyrelse med en avsökan att på sgen bekostnad och likväl mot ärlig afgift till stadskassan, få i den ena af dessa sjöar göra en halfmhneformig utfyllniog till lik het . med Strömparterren härstädes; men denna ansökan afslogs, emedan man ville behälla vattnen i staden, hvilka förhöja dess atseende och befrämja luftens friskare strömning. Dessa sjöar äro dock för sjöfarten alldeles obehöfliga. Hade, vid liknande för hällanden, en dylik ansökan inkommit till våra stadsfullmäktige, kan man vara förvissad, ait de med acklamation skulla ha bifallit densamma, och fortfarande alla liknarde, så länge ännu ett stycke vatten funnes qvar att fylla. Det skulle vara nyttigt att veta, huru stora summor, som af stadens medel blifvit använda på hamnfyllningar; men detta kan omöjligen utforskas -i tillgängliga källor, af hvilka den officiella s. k. berättelsen om Stockholms kommunzltörvalt ning sorgfälligt kringgår flere kinkigare större frågor:), under det att densamma är i andra bänseenden mycket utförlig och för tjenstfoll. Hvad som utgifvits ensamt för Nybrovikens fyllning och hvad dermed stär i omedelbart samband lemnar likväl någor vägledning för omdömet. Utgifterna för ietta ypperliga företag hafva nemligen ut gjort: före 1864 195,514: 37, år 1864 52645: 83, 1865 70,566: 14, 1866 38.951: 90, 1867 — 31.220: 19, 1868 103.125: 88 a mA a RA