Aftonbladet – 3 januari 1874, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. En i Afrika funnen luftballong. Utländ: ska tidningar ha i dessa dagar meddelat, att man i Sydafrika på Port Natals område, hade i et träd funnit lemningarne af en ballong jemte en samling bref. som ställde utom tvifvel, att detta luftskepp hade afgått från Paris under belägrin gen åren 1870—71. , . Times innehåller nu följande upplysningar i ämnet från den bekante franske luftseglaren de Fonvielle: Den i Natal funna ballongen var otvifvelaktigt en så kallad ballon mont, med andra örd: en iuftseglare medföljde honom. Man känner hur det gått med alla under kriget uppsläppta ballons montes, med undantag af två. en ene af dem var Jacquard, som afgick från Paris den 28 Nov. 1870 under ledning af en sjöman vid namn Prince. Dedningenär emellertid, som man vet. en högst vansklig sak. Jacquard fördes af en luftström vester ut öfver hafvet. I de britiska farvattnen nedsläppte Prince en brefpacka. som nppfångades af fiskare och riktigt kom till sin bestämmelseort. Man såg ballongen fortsätta sin färd åt nordvestligt håll. Det är sanuolikt. att han gått förlorad någonstädes i grannskapet af New Foundland, såsom en sjöofficer sökt bevisa fr en uppsats i Annales Maritiies et Coloniale8. Den andre förkomne ballongen var Richard Wallace, som afgick från Paris den 27 Januari, två eller tre dagar före kapitulationen, medfö rande order om hufvudstadens förseende med lifsmedel och om inkallandet af en nationalförsamling. Ballongen fördes af Lacaze, en soldat, som af Godard fått undervisning i luftseglingskonsten. Richard Wallace lemnade Paris kl. ., 3 om morponen och sågs samma dag i nejden af Rocheort af några bönder, som uppmanade luftseglaren att stoppa, emedan hafvet var nära. Lacaze svarade. att han ville landstiga närmare Bordeaux Detta blef hans olycka. En luftström bortförde honom, man vef icke hvårt. FonvieHe visar emellortid möjligheten af att en batong af Richard allaces bärighet kan, om det klokt hushållas med barlasten. göra en mycket lång färd. Om intet spår af ballongens gondol upptäckts Natal, synes detta bevisa, att Lacaze sänkt sig 1 jorden och afskurit gondollinorna, för att icke släpas långs marken af ballongen. Huravida han omkommit, då han hoppade ur gondolen eller om han dött i en ödemark eller mördats af infödingar, är piurligtvis omöjligt att säga. isst är, att han icke återvändt till Frankrike, ler han efterlemnade familj och en viss förmöenhet. — Slagskämpar. För några år sedan talade ja i vissa kretsar i England under mer än 14 lagar hvarken om ställningen i Frankrike eller stenkolsprisen eller arbetarefrågan eller de sedaste parisermoderna. Man talade bara om två lagskämpar, engelsmannen Tom Sayers och ameikanaren Heenan, om deras muskler, deras läfvar, hur många slåg de kudde utdela i minun då de träffades för att mörbulta hvarandra nder det publiken strömmade till i tusental för tt se på slagsmålet och höll vad om tusentals iksdaler om hvem af dem som till slut skulle omma att ligga halfdöd och lemlästad på vailatsen. Det var en nationalkamp mellan de två täktiga staterna, som utkämpades mellan dessa vå kroghjeltar klädda i paradisisk drägt och ted kropparne insmorda med olja, på detslagen kulle glida af. I dessa dagar har Heenan dött. jen med honom neppeligen den amerikanska fahiljen af den sortens hbjeltar. Ty ännu innan ans ofantliga muskelmassor hunnit kallna ha vå af Newyorks rikaste unga män kämpat hans mp om igen på bara näfvar De två unga susarne hade begge blifvit kära i samma ka; på gåmmalt riddarevis skulle kampens gu inna afgöra deras öde, Nio gånger efter hvar ndra bearbetade de hvarandras kött och ben inan någondera ville gifva sin sak förlorad, n:en lutligen måste en dem bita i gräset. Omring tjugo stycken damer af Newyorks fina erld övfervoro detta slagsmål. Rättelser. I den i går afs lutade serien: Konstindustrie; å green i Wien ba insmugit sig ågra fel, bland hvilka jag ber att få anmärka sljande: I artikeln Frankrike står: Köjsarömet (1643—1789) och de tre Ludvigernas koungatid (1804—1815), der årtalen naturligtvis sola ombytas, och i sista artikeln: Vår konstidustriela framtidsbana står: några conditiones ne qva non för några conditiones sine qvibus on, likasom i samma artikel står: sen fråga, vad nutiden angår i stället för: en fråga, vad metoden angår. Den 3 Jan. 1874. L. D.