flaska, ett par fingeborgar, en fruktknif ett lås, ett par brosher och några andre dylika småsaker. Desa saker intresserad: Christabel emellertid långt mer än de dy: bara stenarne; hon att och betraktade dem helt förtjust vid det stora bordet, hvarjö ädeletenarne lägo uvredda. : Hör, Christabel!s utropade hastigt hen-! nes far. Hvad vardet? Hvilket, pappa? Bullret utanför tnstret; det lät alldeles som om någon gått på sandgången. Titta ut, Christabel, och se efter om det finnes någon der. Christabel spran; ut genom glasdörrer, Utanför densamma sträckte sig en bred, nigot gräsbevuxen sindgång och der bakon en liten park, der anga furor och en mängd vackra löfträd och buskar frodades — i sanning ett utmärkt tömställe för Btminstore ett dussin karlar. Den unga flickar kastade forskande Wjekar längs den gräsbevuxna sandgångin, men skymningen var sä djup, att hon ej kunde urskilja något bestämdt föremål; derefter smög hon sit till den lilla parken, der hon försigtigt böjle undan de lummig: lacerträden för att nöjligen upptäcka om någon dolt sig derime — men allt förgäfves. Är du fullkom! gt säker, pappa, att du hörde fotsteg bär utanför? frägade hoa nästan tviflande, då hon återkom. Ja, fullkomligt!s svarade mr Champion, hvilken under sin dotters frånvaro skyndsamt gömt undanjuvelerna i skrinet. Jag är fullt säker der;å, ty jag hörde inte allenast fotsteg, utan såg äfven en skugga falla på fönstret. Ja, nen, pappa kanske var det blott skuggan af ett trid, som böjde sig för vinden, gom dn såg.