— Skandinaviska föreningens julfest i Berlin. Till G. H. T. skrifves: Det var en äkta nordisk julafton, som firades der lingt ute på FrankfurterstrasseiBuckholz salong,. Man hade prydt salen så godt sig göra lät. Midt på tolfvet trönada naturligtviz granen, behängd med julklappar, lyktor och grannlåt och prydd med det finska tänkespräket: Lyssna till den granens susnirg, Vid hvars fot ditt bo är fästadt. På den ena långväggen var den vanliga vapendekorationen jemte de båda konungarnes porträt: ter och i midten igenkändes.en större afbild af Cotreggios heliga natt, då man deremot på motsatta sidan valt att framställa ett ämne ur den nordiska gudasagan, det var Åsgårds-reien med Auka-Thor i spetsen, allt utfördt af föreningsmedlemmar: Men a egurderejen förekom äfven i den poetiska skrud, hvari Welhaven klädt den, i det densamma framsades från den lilla scen, som var upprest vid salens ena flanksida. Härmed äro vi inne på den del af festen, som egde en teatralisk. karakter. Programmet uppto, nemligen icke mindre än trenne afdelningar, o i hvar och en utgjordes la picce de resistance af en liten komedi, utförd af föreningsmedlemmar från hvardera at de olika landen. Danskarne, lustspelets förklarade gunstlingar, voro de enda, som bjödo på ett riktigt originalstycke, Böghs Aprilsnarri-, svenskarne åter hadelånat från Finland PTopelii Veteranens ig en pjes. som likväl på grund af den fosterländskt sven ska tonen väl kunde räknas såsom enaf de våra. då norrmännen, hvilka för rg obetingadt: voro de bästa aktörerna. deremot slagit sig ned på parisisk mark och återgåfvo med friskt lif Den rr sidan. Såsom en kuriositet må nämnas, att den svenske yngling, som utförde den käcke