Aftonbladet – 2 januari 1874, sida 2

raf den till sin trogna vasall Thomas Champion, som gjort honom många tjenster hvilkas beskaffenhet dock sj omnämdes i gäfvobrefvet till skattefrälsena Rudderford Chose och Rnudderford Grange. Det enda, som ännu fanns qvar af det fordna Grsnge, vär en gammal byggnad med tjocka stenmurar, låga fönster med hvälfda bågar, en krokig trappa och en låg jernbe slagen och med hvassa spikar försedd ekdörr och denna ruin användes nuwera blett till ekonomibyggnad. Sjelfva Hall hade af den förutnämnde Thomas Champion blifvit upp: fördt med all tänkbar lyx och öfverdåd, under den praktälskande Walseys tidehvarf, Sjelfva byggnaden var i arkitektoniskt hän. seer.de en af de skönaste i England, men hade urvder sista århundradet blifvit på det högsta vanvårdad. Allt hvad gom på densamma kundelförfalla, hade förfallit, och detta gaf såväl sjelfva huset som dess omgifning en dyster prägel. Endast i trädgården återfann man ännu en skymt af dess gamla prydlighet och glans, och detta var Christabel Champions förtjenst, hvilken med stor för. kärlek omfattade de gammalmodiga blomster: rabatterna, de fina gräsmattorna och de gamla rosenbuskarne. Hon öfVvervakade ej allenast sjelf trädgårdsarbetet, hvilket ut fördes af en stor, grof sjuttonårig pojke. Halls enda trädgårdsmästare, utan hon tog till och med sjelf verksam del i detsamma. när så fordrades. Husets inre var om möjligt ännu dystrare än dess yttre. Antony Champion trifdes bäst bland sina böcker, der han, nedlutad öfvel gamla mögliga folianter och sällsynta exem plar, som hans far samlat, drömde bort sin dag. Nästan hela dagen tillbringade han :i sitt bibliotek, likväl med undantag af att han klockan sju på aftonen deltog i sin dotters