Aftonbladet – 31 december 1874, sida 2

raft och storhet på, att det genom ordning sh arbete skall sättas i stånd attläka sina ir, och att tiden, gexom hvilken allena ora historiska tilldragelser sättas i stånd tt bära sina frukter, skall borttaga bittereten af de olycksdigra dagar, som iså hög rad skakat verlden. Jag önskar, att ni skall egagna hvarje tillfälle att afgifva sådana örklaringar. Nationalförgamlingens beslut ch de instruktioner ni mottager, skola sätta. rv i stånd att förklara, att denna politik, om är adopterad af den nuvarande regerinen och följdes af den föregående, betrakag som en nödvändighet, för hvilken allas ilja och samvets böjer sig, att den, mad tt ord, är hela Frankrikes politik. Om ni innlägger er om att skaffa denna öfversyelse och denna tillförsigt insteg öfverallt, an ni vara säker på, att ni riktigt uttalar åra afsigter. Julaftonen eller rättare jninatten firades Paris på ett sätt, som utgör en stående sontrast till de mörka skildringar, korresondenterne till tyska tidningar och en del ranska tidningar på senaste tiden gifvit af illståndet i Frankrikes hutvudstad. I stölet för de utsvultna gestalter och de förviflade brödl5sa arbetare, som figurerade i ssaa berättelser, hvimlade det vid mörkreta ubrytande af leinadsglada mennizkor, cch hbnrn det ännna efter gammal sed är på ny 1sdagen slägtingar och vänner gifva hvar-nura gifvor, voro de amå nyårsståuden redan ppstälda på båda sidor om trottoirerna. Ne räkneliga butikerna på Bouievarderna lyste sin fulla prakt med en utställning at sh rackra och dyrbara saker, att till och med Kölvische Zoitungs korrespondenter, som västan förutsagt en allmän benkratt och hungersnöd i Paria, mäste böja sig för verkligheten och tillstå, att man koappast inder det andra kejsardömets bästa dagar såg något dyligt. Preussiska regeringen har förelagt ondtdagen ett lagförslag anghende anligrande. af en iernväg, som skall gå tvärsgenom buorlin och föresa jernvågslinierna i nonarkiens ös. och vestra hälft till ett samladt helt. Begeringev tillägger förslaset så mycket större betydelse, som genomskärningslinien genom Berlin från öster till vester utgör en del af den stora strategiska inie, som börjar vid den syska gränsen och sträcker sig doda till den franska. De med. letta jättelika företag förenade utgifter uppskattas till 60.mill. francs. Jernvägen skall mot ett bidrag af 26 mill. francs öfverlåtas it ett aktiesällskap, men regeringen förbohäller sig byggandet och begagnandet at linien, som skall få en längd of 11 kilometer med flera bangördar i atadens inre och en vid hvardera af liniens siutvunkter. Jernvägen kommer atv till en stor del hvila på bågar för att icke hivdra samfärdseln. Den kommer att bestå af fyra jomnlöpande spår, af hvilka blott två skola begagnas för lokala tåg, under det att de två andra skola användag för tåg, som röra sig på större afstånd. Tills vidare skall jornvägen blott begagnas till porsonbefordring. Da underrättelser. som ingått frön krigsskådeplatsen i norra Spanien, äro icke gynnsamma för regeringen i Madrid. renueral Moriones har nemligen. sedan det lyckatz honom att förse staden Tolosa i Biscaya med lifamedel för tre mänader, blifvis af em ötverlägsen carlistiak styrka, Rom nppskattas till 30,000 man, sålunda dubbelt af regeringstruppernas antal, tvengen att retirera till kusten, der han i Zarnez, vester om San Sehastiag, mäst inskevpa sig. Det var ursprungligen hans plan, att han, efter att ha undsatt FTolosa, skulle he marscherat gsnom San Estvanåalen från Biscaya in i Navarra; mer då hon säg sig innesintep från tre sidor, stod bonom ingen annan Wiväg öppen. Hans trupper hafva sedermera blifvit utskeppade vid Santona, som inger öster om Santander. Morioncs, sov Jyckligtvis räddat sin kår från att kavitnlere, kommer sannolikt icke att gå offensivt till väga, förr än han erhållit en ansomlig förntt ärkaing. Den bekante italienske patrioier general Nino Bixio har uvyligen aflidit på Java, ut han begifvit sig för att anknyta förbindalge mellan de vigtigaste ita ska 8jöhamnarne och stipelplatserna i Ostasien. Bixio födden I Gonna år 1821 och tjenave i sin ungåom i sardinska flottan. Fribeta rörelserna i Italien förmådde honom emo lertid att förlägga skådeplatsen för sin verk anmhet till fasta landet, och ekväl 1848 som 1859 öoltog han med bravoar i ästarrikarne. År 1860 deltog Bi Garibaldi i expeditionen till Sicilisp. han efter slaget vid Voturno utnänndes till generallöjtuant. I kriget 1866 kare menderade han eu division, och mellan fälttågen har han upprepade singer reprerenterat sin födelsestad Gexus i parlamentet. Efter fredsslutet utnämndes Bixie tik se nator, och hans sista fr voro egnado Ät sträfvasden att utveckla den italienska handelsflottan. Enligt den engelska tidningen Globe börjar nu tillståndet något förbättras i Indien, der befolkningen, såsom Vi förut ha omnämnt, botades af hwigersnöd. Det britiska Indien börjar efter hand frigöra sig från import utifrån och lär sig att sjelf afhjelpa sina behof. Den infödda befolkningen söker sysselsättning hos europaeYne, och ensamt i Bombay arbeta sålunda omkring 10.000 binduer i bomullsfabrikerna. I alla tre presidentskapen bearbetas kolgrufvorna med mycken ifver, och indiska kol b sia å stora qvantiteter aflösa de engelska. Isyne verhet sysselsätta sig hinduerne med bomullsindustrien och orssken till derag framsteg i denna riktning skall vara det allmänt rådande missnöjet med bomnilsmannfakturerna från Manchester, som hinduerne bvarken flona varaktiga eller prisbilliga. Det är eljest märkligt svg, att Indien, soma eger öfverflöd på räämnen och omätliga me talltillgångar, icke långt förut tagit initiativet till att frigöra sig från Englands inl duetriella öfvervälde. Men imputses till en sjelfständig rörelse är pu gifven och den kan leda till de största följder. Landtförsvarets kommsndoexpeditiorsIK. M:t har den 27 dennerv, på gjord anhållan, entledigat öfversten och chefen för geTneralstaben frih. C. F. H. Raab från inneTIhafvande befattning såsom expeditiongchef