blifva beroende, handlade mest välbetänkt, om de afböjde hela det utan tvifvel mera välmenta än välbetänkta förslaget. Samma öde önska vi jemväl må träffa förslaget, att göra slöjdföreningen till en ny medaljutdelande institution ilandet. Vi vilja för tillfället alldeles icke utveckla våra åsigter om ordeng och medaljväsendet iallmänhet, hvarom nu icke är fråga; men det förefaller oss, som om just ur deras syn: punkt, hvilka anse ordnar och medaljer, ämnade att bäras såsom offentliga utmärkelsetecken, utgöra lämpliga belöningar för tjenster visade det allmänaa, man borde vara angelägen om, att utdelningen af dessa utmärkelsetecken hålles någorlunda i helgå genom att vara ett den högsta maktens prerogativ, och att de icke må blifva till yn nestbevis — eller korruptionsmedel — ställda till förfogande för mer eller mindre lösligt organiserade privata sällskap, sådana som t. ex. Svenska slöjdföreningen och dess styrelse. Förekomma fall, der någon genom förtjenster om industrien gör sig förtjent af en offentlig utmärkelse — och vederbörande är baraslig nog att sätta värde på en sådan — hittar stöjdföreningens styrelse nog vägarne för att utverka densamma utan att sjelf behöfva hålla deraf på lager.