by ni rörande gtenkolstillgången i Skåne. I Finnas verkligen stenkol i Skåne? Eg: kollagren den mäktighet, att de kunna mic fördel bearbetas, och äro de uppbrutna sten kolen af beskaffenhet att kunna användas så som brännmaterial? — Dessa och dylika frå gor framställas oupphörligen, till besvarande af för saken på ett eller aunat sätt intres , Iserade personer, hvilka icke varit i tillfälle att sjelfva på ort och ställe bilda sig ett eget omdöme om förhållandena. På grund häraf, samt i betraktande af den utomordentliga vigt för landet och dess industri, som stenkolsfrågan ovilkorligen Jeger, och för att om möjligt i någon mån minska den risgaktning, hvarmed våra in-ihemska förråder af värdefulla råäzmnen ty. i värr ännu af mången betraktas, har undertecknad — gom i egenskap af tjensteman vid Geologiska Byrån haft tillfälle att under ett antal år studera och taga närmare kännedom om de skönska stenkolsbildningarne — känt sig manad, att här offentligsn lemna några meddelanden om dessa bildningar. Att den atenkolsförande formationen i noråjvestra Skåne bar en ganska betydlig ut sträckning, utbrodande sig öfver många qvajdratmil, samt att inom detta omräde en, två eller tre, stundom änna flera kolfiötser föTrekomma, den ena under den avdra, kan nu mera anses vara fallkomligt konstateradt, Genom vetenskapliga, geologicka undersökningar, genom schacktsänkningar och grufvaarbeten samt genom en stor mängd på olika bolaga bekostrad utförda borrsinvgar har mar erhällit visshet härom; likväl kan icke förnekas, att ännu flera, neggrannt och på lömpliga ställen utförda djupborrningar erfördrag, inpana de särskilda flötsernas lägsa och gambaud med hvarendra samt deras mäktighet inom formaticnens olika delar kan med säkerhet bestämmas. Mest känd och uudersökt är formationen inom det område, som i ett sammanhang sträcker sig alltifrån Höganäs (2 mil norr om Hölsiogborg) till trakten af Landskrona i aöder-och till Söderåeen i sydost. At brytnidgsvärda kolflötser förefinnas inom etta omräde torde icke kunna förnekas, ty alltsedan början a: 1700-talet hafva stenkol brutits på flera ställen derstädeg, och för närvarande pågår gifvarde kolMrytning vil Höjanässgamt vid Billesholm och Bosarp, 2 och 1 mil öster om Helsingborg. I Kroppa aktiebolags kolgrufva vid Bjuf, 2 mil 0snordost.om nämnde stad, är kolbrytsing ä ven pu påbörjad och ämnad att fortgåi gav ska stor skala. Ett enstaka stenkoleförande oreråde finnes äfven i trakten a? Eslöfe jernvägsstatior, hvarest Eslöfs stenkolsgrufve aktiebolag upptager:;kak vid Stabbarp ur ett gammalt schakt, på samma gång ett nytt förberades för upptagring af eldfast Jera och stenkol. — Föräton. ofvannämnda koltält, hvilka redan äro berkrifna i den afundertecknad författade -Beskrifning öfver Skånes stenkolsförande formation, tom sommaren 1872 utgafs fråti Geologiska Byrån och finnes i bokhandeln tillgänglig, bar ett stort kolförande område blifvit genom borrnpingar uppdagadt i trakten af Engelholm. Angäende Engelholmstraktens kolfält, hvilka ävo ämnade att ingå tllsRönove stenkolsaktiebolag, hafva errar profeesor Cs W, Blomstrand och docenien B. Landgren yttrat: Dessa och andra appsifter rörande borrningarnes resultater, jerste borrprotver, som 0s3 förevisate, ställa utom allt tvifsel, att ofvavnämnda fält befizpa sig inom området för den stenkols-. förande, formationen, liksom ock af dem framgår, ått ganska starka kolflötser inom desamma förekomma, om också, säsom vid borrvingar: i ellmänhet, frågan om flötsernas mäktighet och renhet ej kan anses fullt afgjorda Vid-Höganäs uppfordras dagligen 5000 ål 6000 kabikfot stenkol (och eldfast lera), och. dagliga appfordringen af stenkol vid Billesbolt utgör för närvarande omkring 1800jkubikfot. Om anledningen dertill, att man : vid nämnda grufvor funnit fördelaktigt att); icke dritva kolbrytningen i ännu större skala är här icke tillfället att orda; säkert ärli exrgekeortid, att de bearbetade kolflötsernae beskaffenhet och mäktighet icke skulie sätta binder: i vägen för till och med de uppgifna; qvamtiteternas flerdubblande. ; . De särskilda kolflötserna äro icke alltidll af likartad beskaffenhet och mäktighet. På i: flera ställen, sösvm vid Höganäs och Billesholm.q4, . v. utgöras de icke af enbart rena kol, utan af flora med skiffer vexlande kollager, hvilkas sammanlagda mäktighet uppgår till omkring 2 fot. På andra ställen g äter, särdeles der flörsernas mäktighet ärlr något mindre, kan man icke urskilja några i särskilda skifferleger i kolen, I allmänheti. underiagras kolflötserna af elåfast lora, som, utgör råmateria!et vid tillverknisgen af eldfast tegel och lerkärl. Denna lera uppbry-s tes samtidigt med sterkolon (t. ex. vid Hö! ganäg, Stabbarp och Bjuf), samt eger nästan 1 lika gtort värde sem dessa senare. Att äfl. ven en -kolflöts, som innehåller mindre än 21F ob rena kol, bör löna sig att bearbeta, sär 1 deler då jemte kolen äfven erhålles eldfastle lera; kan man bland annat finna deraf, atti iWepiphalen i närheten af Minden, enickelq mera än 1 fot 2 dec,tam mäktig kolföta,l, and på 282 fots djop, eedan längre tid!( ullbaka med fördel brutits. g Af det föregående syneg, såväl att stenkol i riklig mängd förefinnas i Skåne, som stg Bötseran i allmänhbpt torde vara tillräck. :z likt mikliga, för att konpa bearbetas. —IL Jebländock motsvarar den årligen inom Skåne 9o brutnasceh uppfordrade qvantitsten stenkol ld långt när icke behofvet. Den under vardera af de senare ären uppfordrade kol-i Hängdev, omkring 2 millioner kubikfot, ut-le för pemligen icke mera än vid pass enlv iondedel af den qvantitet stenkol, stenkola-Åh ityke: och cokeg, som samma år utifrån infi vrdes I londet, fö Åro då icke de skånska stenkolen använd-st ra? Jo, enligt hvad flerfaidiga prak 2t Kp utförda försök och deröfver gifna in-Q 8 bevisa, äro de fullt användbara till nä-1 tan ä a de ändamål, hvartill. engelska bevi fagnäs ja, den fästa sorten öfvorträffar tillit vit med i flera afseenden de i kandeln före-pi ösninande engelska stenkolen. Visserligen io de ipkeo fnlit så hållfasta, coksa icke och st sifva-ej fullt så stark hetta, som de bästa gZ nyelika, men desca brister torde, oberäk--1 ädt det lägre priset, mera än väl tppvägas)at f-kolens framstående goda egenskaper, så 8! matt de äro nästan fria från svafvel, att 6 8j Hagga och ej angripa rostjernen i eldsk täderna, samt ej afsätta nigot nDämn-ji. rärdt sot. lekomotiven vid Landskrona— ny Iplriogborgs—Eslöfs jernvägar bafva under gl ra EP med stor fördel användts nteslutande kånska stenkol (kol nir 1), och vid sjelfvalp. Sigrufvorna användas till och med de sämre lat olsorterna såsom bränsle under ångmaskins Im: annorna. ka Således: Vi ega rik tillgång på dugligal? tenkol af brytvärd beskaffenhet — och man HN sktlunda kunna boppgs, att vi förr eller Pr nare skola söka fylla det årligen tillta-)oc ande bebofvet al stenkol med de förräderJi eraf, som uicpu ligga inneslutna i denjff kånska jorden. De under senare åren bil2 ade kapitalstarka bolagen gifva till ochå