— Eldsvådan i Ulricehamn. Om denna berättar stadens tidving följande: Natten till sistl. lördag och söndag vid 12tiden utbröt eld i en längre ladugårdsoch uthusbyggnad, tillhörande enkefru Kuylenstjernas vid stora gatan här i staden belägna fastighet. Elden, då den först bemärktes, hade då redan inne i byggnaden så starkt gripit omkring sig, att någon räddning sf hvad som förvarades i åensamma var omöjlig. Sålunda blefvo lågornas rof: två hästar, 6 st. kor, några svin samt en mängd fjäderfän, tröskad och otröskad gröda samt hö, åkerbruksoch körredskep m. m. Huru elden kommit lös, kunde icke vid polisförhöret i måndags ej outrönas; men hade tjanstepigan på stället varit sist i ladugården och sysslat kl. mellan 9 och 10 på aftonen, och dervid begagnet ljus. Elden tycktes ha börjat i foderludan till fähuset. Att släckningen bedrefs med stor ifver, har man icke al!enast att tacka den vanliga raskheten hos befäl och manskap, utan det kraftiga biträde staden vid dylika oiyckor har lyckan erhålla från destaden närgränsande socknar. Sålunda inkommo personer från Marbick, Timmeiheå och Hössna, samt talrikt från de staden närmast belägna socknarne Brunn och Wist, till hvilka vi för visade tjenster vid dylika tillfällen uttrycka samhällets tacksamhet. Fastigheten, med det qvarstående boningshuset, var assurerad till 6006 rdr, samt hela lösöreboet till blott 2000 rår.