— Arbetemarknaden. Under denna i Göteborgs-Posten tidt och ofta förekommanda rubrik skrifves den 25 dennes: Bland 4rbetarne i Paris synes verkligen stor nöd råda på grund af en der allmän arbetslöshet. Hertig de Broglio har visserligen beIgärt och fött ett suslag af 40,000 francs, xaen hvad försikr denna summa för de 150,000 arbatsre, hvilka i Paris sakna sysaelsättning. Poliskommissariersa berätta, att pro: stitntionen blavd nägra Arbeterskor tilltager i förfärande rad uti vissa qvarter af den franska hufvedstaden, Met nöden inträn ser fliven blund andra klasser. Målarnoe t. ex. hafva uldrig i åen grad som nu saknat beställningar. Målare med lysande namn, hvilka förat hade fnaii blankokredit hos tatvelhandiare, mäste nu lifpära sig genom att lomna undervisning i teckning. Hela den lilla för Paris så vigtiga konstindustrien li(dor Assistansen är en trogen mätare för bedömande st den ekonomiska ställningen i i Parig. JLånekonioren bafva aldrig varit så örvarhopade med lånesökande som nu. Korrespondedterre förklara allmänt, att det är on Jyeka för do fattiga klasserna, att vin fra är så blid gom den är, ty äfven bränr materislet är mycket dyrt. Välgörenhetsjinrättningaras äro otillräckliga, och deras tillgångar äro äfven uttömda. Äfven i Wien ser det bekymmersamt ut, och kär rasa ännu verkningarna af börasvindeln. Jetet lif har visat sig i julmarknaden, som anpners är så betydlig derstädes, och mpn hör frår alla häll endast klagomål. Ally merniskor måste underkasta rig inskränkningar, och man ser med förvåning, late kela Wien är, i högre cred än man beroende af börsen och fondmarknaden, rar och restanrationer stå tomma och jullilvet på gatorna, annars så brokigt, sakpas i är alldelea, Butiker och bazarer, hvilka anvarg vil denna tid varit fulla med öpare ända till sent på nätterna, hafva nu stöngts redan kl. 7 af briet på kander. De etsers bankerna och många jermvägar hetals tl pyåret irga räntor, och alla kurser stå fortfarande yrterst lågt. Alla vänta på de förekottskassor, som regeringen skall öppna red sina 80 millioner gulden. hvilka skola tili stor el understöds kreditföreningarna och folkbankerna, för att bjelpa de hårdt tryckte industriiåkarne, Öfver staden London sväfvar åter faran af en stor strike. Jernarbetarne fordra en förböjning af 2 shill. i veckan på grund af de höga lefnadskostaaderna och hafva delvis hotot med att, om derag begäran icke uppfylles, göra strike den 1 Januari, Alldenstund wsspråken utgå från yrkes öreningen, allts8 omfattar Londons hela jeraindustri, hafva arbetsgifvarne i denna yrkesgren redan på förband gnsats om ett gemensamt försvar, De hafva hållit ett möte, hvars resultat var en bostämd vägras att ingå på iöneförhöjningon: Arbetarne hafva för öfrigt illa valt sin tid. Öfverallt är jernaffåren för de höga kolprisens och arbötslöaesnes akuld i aftynande ej blott i England, utan kanske ännn mer i Amerika, bvarifrkn bvarje vecka hela regementen af arbetars anlända till Europa. En enda firma i Newyerk bar på en gång afskedat 10,000 arbetare. I Filadelfia sakna 35,000 arbetare sysselsättning. Jernarbetarne uti London mäste gifva vika.