Aftonbladet – 17 december 1873, sida 2

utmärkt och det andra dåligt, och icke desto mindre äro alla försedda med slottets stämpel på korken. Vidare säger hr S., att rödt fint Börleauxvin otvifvelaktigt är det äf näturen bäst sammansatta vinslag för att besitta egenskapen fatt kupos hålla sig huru länge som Jalst. och Polifva allt bättre och bättre m, m. en hr 5. synes icke veta, att det finnes årgångar. som ju ildre de blifva, blifva allt. siimre och stmre, och lerför är priset i Bordeaux noteradt endast efter irgångarnes. olika qvaliteter. Det framgår ju således tydligen häraf, att vid inköpen af de ranska vinerna gäller ingenting annat så mycet som stör skicklighet och Kännedom om vierna och de olika årgångarne samt en öfverlägset fin smak. Hvad nu åter beträffar de oklassificerade röda vinerna, så synes hr S. stå på summa ståndpunkt, som alla större vinhandlare i Sverige. ty han har gjort inköpen ät dessa hos de större vinhusen i Bordeaux: och har således ej haft något annat att lita på än sin medhafda kypares förmåga att uttaga dessa. i fall det lyckats. Hvad beträffar hr.S. .myckna, ordande om äkta röda franska viner, så finnes väl ingen större vinbandlare i Sverige, som ej alltid har haft och kommer fortfarande att ha äkta franska röda viner... men dock förmodligen med större insigt utvalda. Å Hvad nu yttrats guller äfven för de hvita franska vinerna. I fråga om södra Frankrikes viner ller de så kallads OCette-vinerna har herr Smith nteglömt alla slotten ach detta med rätta, ty: der broarna vinerna endast af allmogen ; men ban har icke desto mindre gjort sina go rgår sjelfva producenterne. Denna förklaring, vågår ins: på starka grunder betvifla; ty hvar oc soM varit i Cette — och der ha väl de fleste Tstörre vinhandlare i Sverige varit — vet mycket väl, att man ej kan köpa af producenten direkte, ty denne har ej enstat: ätt kunna göra skeppbing afsvin med, nten:bedrifves vinhapdeln i OCette så. att, under och sträxt efter .det:press ningen af skörden pågår, de större vinhusen från Cette. Marseill öntpellier. resa: nt till bön: derna och köptnpp hela deras förråd: som de sedan köra direkte in: Sedan skötas:dessa unga vingr, kom behöfva en mycket omsorgsfull skötsel för att kunna hålla sig. Till yttermera visso har herr Smith också samma firmors märken på sina vinfat som vinhendlare i Sverigehaft. på dessa viner i alla tider. , Med eu delsspanska viner, såsom Sherry, är förhållandet precis detsamma som i Cette. Man kan ej köpa Sherryviner utan af alestörre vinhusen i Xeres dela Frontera och icke af producenten utan att denne sjelf är vinhandlare. Hvad hr Smith uppger, att vinhandlare j Sverige vanligtvis debitera 2 rdr för 1 but, pale Sherry, är icke fullt öfverensstämmande med sanningen, t den hari många: år sålts af vinhandlarne: till 1: 25 å 1: 50 pr butelj. Angående Malaga-viner uppger hr S. sig hafva 70 års gammal Malaga till 4 rdr pr butelj. Om den vore 70 år gemwmwal. tror ins. att den ej kunde köpas till 8 ä10 rår pr butelj Den reducerar ig väl til 10-års gammal: -Här har hr Smith. köpt af producenterna, ty hau kände väl, att: det var för allmänt bekant, att vinproducenten: omkring Malaga vanligen inforslar sitt vin på eken i skinnsäckar till de större vinhusem i Malaga. 1830 års Portvin Superior till 4: 50 pr butelj är ouekiligan ett klingande pris, om det vore 1820 års vin. Alia:br Smitbe portviner äro äkta, utvalde frånlolika vingårdar. vid Dourofloden. Vi vilja ställa en fråga till hr S., som kanske han kan besvara bättre än någon annan. Då den vanliga skörden af Portvin i distriktet, der portvingdrufvan växer. är 5, 6 å 7000 pipor E år, huru kan det då årligen utskeppas från Öporto öfver 20,000 pipor? RS Det var verkligen en nyhet. att det växer portviosdrafvor i Spanien! Vi känna ej till. att det; växer något portvin i Spanien, men röda spanala viner ha vi i många: år fått derifrån.y det är: äl dessa. som nu hr Smith gifvit namn, heder och värdighet af portvin. , Hvad nu konvjas och arrak beträffar. så bar kr S. i detta årets priskuraut med tystnadens väl: talighet uteglömt, att konjak endast är köpt af sjelfva producenten, finnande troligt, att detta påstående skulle blifva obållbart i längden. då det för många är allmänt hekant. att det finnes så många hus i Bordeaux, la Rochelle och Cognac, som äro exportörer af pra till Sverige, och att inga af dessa äro sjelfva. prodnucepter. utan göra sina uppköp af konjak hos tillverkarne och att dessa hus äro indelade i s. k. renghus (nr 1; 2, 3, 4 och 5) och att der ej finnas mera än 8 ranghus af n:r 1 i konjak. men. deremot h:f 4 och 5 äro s. k. blandade hus, som skicka sm. agenter hit öfver till Sverige och öfverallt ilindsorten utbjuda fransk äkta konjak. ehurt hufvud-: beståndsdelen af denna konjak består at preussisk bränvinBsprit. Hr S. är liktollt saniodig mot konsumenterna. och erbjuder. dem att uta hovom få köpa förskuren konjak af hans egen utmärkta tillverkade sprit och äkta konjak .från nederlag. Tror hr Smith atticke den konsurnent, som har velat köpa äkta konjak afdestörre vinhandlarne, bar fått det förut? I alla tider har betydligt af denna vare sålts i Sverige, — Hvad nu arrak beträffar, så uppgaf hr 9. I sina första priskuranter, att han direkt sjelf importerade sin. sarrak från Batavia och ej köpte den i Amster dam, som annars vinhandlare bruka OR men. hr Smith har ej fått en. enda.legel från Batavia. direkt, och det af det lätt förklarliga skäl, att; arraken väl brännes i Batavia, mem der finnam inga fat att tömma den tillverkadearraken på, ntan dessa göras i Holland och skickäs tones, dit, och vanligtvis brännes arraken, wundet det: fartyget ligger i Batavia. Men den brända ar-raken är då alldeles omöjlig att begagna, ty dem har hvarken lukt eller smak af arrak i någon nämnvärd grad, utan får detta evdast genom ål-der. Den lagras derföre af de större importhusen i Amsterdam och fa beräknas efter dess: åiderHr Smith har derför fått köpa sin arrak. i Amsterdam afsamma stora hus. som i många år: gjort affärer med Sverige, och har fått betala. precis samma priser. som hvar och en som köpt: större partier fått betala. Märkvärdigt nog att: nämna, br Smith har också nyttjat samma långa, tid som andra. R Om i följd af dessa sbilligas inköp eller antra outredda förhållanden hr Smith är den som i Siverige kan lemna punschen billigast af alla, ; det vet ins. ej. men hvad -han bestämdt vet, det är, att samma priser som hr S. upptager å fin priskurant, dertill kan man hos de fleste större vinhandlarne köpa punsch. Huru hr 98: har kunnat beräkna, att 2!s, millioner kannor punsch årligen konsumeras i Sverige, hör också till out redda förhållanden; men som hr 8. sjelf har u gifvit. att han endast rör sig millionsvis, millioner riksdaler, millioner kannor via och millioner: kannor spiritnosa, då kan det ju lätt förklaras, att det ej kan bli annat än millioner kannor punsch. Ins. ha nu genomgått hela hr 8:s priskuvant och har endast några ord att tillägga, Hr S. er känmer sjelf, äte, eburuväl det kan sylas .oegeutligt att tåla om affärsverksamhet i; en priskurant — och detta med rätta — ty det är någonting alldeles nytt här i Sverige; så kan likväl icke hr S. afhålla sig derifrån. emedan han blifvit mottagen med illvilja af sing konkurrenter. Om så skulle vara förhållandet, hvilketins, dock aldrig hört talas om, så lärer väl skulden härtill ligga hos hr S. sjelf som i mer än ett fall synes hafva gått allt;för hänsynslöst till väga. r 5. tror, att hans uppträdande skall. bli af nytta såväl för konsumenter som för landet. Kan det bli en a för konsumenten och för landets, att.hr S. vill öfversvämma hela landet med sina distillerverk och sina nederlag af viner och Spirituosa, så misstagerins. sig Mycket. Ett gammalt ordspråk säger: -tillfallet görtjufven-, Om hr S. ieke hade dessa så utbasunerade vinoch spirituosadepöter öfver allt, så kan man vara öfvertygad om att många inköp. utebletve, som just genom den lätta ER nu göras, ätven om köparen egentligen icke har behof af varan. utan endast drifves af nyfikenhet. :Pöljden blir nog också den, att det kommer att resa sig mycket stor opposition mot hr S, och hans sätt att. gå tillväga. Och hvarje samhälle kommer slut-ligen att söka hindra hats inträde inom dess om råde, föratt så-vidt möjligt är freda sig fråm den objudne gästen. Truss