Aftonbladet – 15 december 1873, sida 3

På SIGFRID FLODINS förlag bar ny ligen utkommit å 1 rdr; Fiskmåsklippan af Jules Sandeau. Vi äro öfvertygade att hvar och en, som förstår att värdera så väl poetiskt tänkta situationer som ett äkta lustigt och uppsluppet men fu Ikomligt oskyldigt skäms, skall ba sitt stora nöje al densammas läsning. -— — Fiskimisklippan är verkligen en liten förtjusande berättelke, fall a de besattaste lustigheter, byilka dock icke kunna ven den mest graaniaga Ön ighet, Re -vtå älläsas i en iamiljkrets, der snart sam sar hört den presenterade och med gam — alla äldrar voro real gammal of -.a lifliga intresse åhördes den 2Vi hafva . (Aftonbl.) ps anappt läst någonting mera älskvärdt och inue än denna lilla berättelse. — — Det är en rikedom, vexling och blandning af färger, som måste förvåna; den stilla fortlöpande berättelsens lugna grönska afbrytes plötsligen af en sällsamt naiv humors bjerta penseldrag och öfvergår sedan ånyo i de finaste skiftningar till teckningen af en skön och gränslös moderskärlek, af ett rörande och förtjusande familjelif. — — Här finnes intet sentimentalt kärlekspjoller, inga floskler och fraser, inga tröttande moralpredikningar eller i följd af någon för sjelfva arbetet fräftmande tendens misstecknade karakterer och situationer hvilka ty värr höra till ordningen för dagen inom vår vitterhet, och dock eller rättare just derföre företer det hela en tafla af det ädlaste innebåll och den renaste poesix (8157) (N. D. A) — RRENO AN