är min tro; — Vill ni kanske påstå att en karl — han må vara huru som helst för öfrigt — hvilken gifter sig och med hustru sin får eget bus, är en skickligare man än jag? Tänk på er egen klass, om ni hellre så vill, herr Cosmo — tänk på er sjelf, åå ni blir äldre, eller på Melmars son, som redan är gammal-.nog om Willie — handelsmanrnen -här — ville bli vald, tror ni att hvarken ni eller unga lairden skalle erhålla en enda röst — nej pass! — ser ni, pengar skall det vara. Ni säger att ingenting har händt, Jacob,, svarade Cosmo, och ändå har Melmars son kommit hem. Har ni då intet att säga om honom?... är han ingenting? Så vidt jag förstör, bör väl han vara en mycket vigtig person här i Kirkbride. Kirkbride och jag äro -gällan af samma tankeo, sade den lille cyplopen, i det han sköt sin röda mössa åt nacken och åter grep till sitt-arbete, som hade fått hvila under början af sawtalet. Jag kan iate rätt med pilkigt och pjollrigt folk, vare sig män eller qvinnor, fastän det är mera naturligt att det svagarö könet skall vara behäftadt med dylika lyten. En syster till ungsolairden — hon med röda ögonen — henne är han alltför lik, för att vara rätt i min smak. Men han är en berest herre och jag har mera sinne för sådant, än de andra vildarne här i byn. Öch så vill jag säga er. herr Cosmo, att det är ännu en annan ;sak Bom sör att jag tör få bättre tanke om både bo: iom och far hans, ifall min gissning är rikig. Och det må jag säga, att sällan belrar jag mig då jag en gång väl kommit utt tänka på en sak. Hvadhar ni för-gissning, Jakob? fråsade Cosmo, intresserad. (Forts.)