— Hr Arvesens föredrag ilördags afton i vetenskaparkademiens hörsal hördes at en (oaktadt F, Södermans samtida konsert) temligen talrik och lifligt intresserad publik. Talaren meddelade en öfversigt af nutida ställningar och förhållanden i Norge, histo riskt förklarade och belysta. Efter att ha skildrat de århundraden af nationel dvala, i hvilken norska folket varit under de århunIraden, då det stått i provineförhållande til! Danmark, tecknade han i lifliga och gripande drag folkväckelsens stora ögonblick 1814 och vizsade, huru arbetet inom littera uren och på det politiska området sedervera gått ut på att höje folkets sjelfkänsla och att utveckla och göra till en sanning len nationella oafhängigheten. Säsom den aorska folklighetens främste målsman på liktens fält framställde han Henrik Werge land, zedermera i detta hänseende efterföljd vt Björnson; men äfven de skalder, hvilka såsom Welhaven och Ibsen icke särskildt appställt för sig denna uppgift, hade i nånga fall verkat för samma mål. Talaren emnade derefter korta, men lifliga karakteristikor af den bekante stortingsbonden Ole Ueland, den nuvarande partibördingen John Sverdrup och slutligen af Sören Jaabzek, som icke bildade något parti eller räknade mer än ytterst få politiska anhängare i tiv get, der hans tolfskillingspolitik icke kunde obräkna synnerliga sympatier, mer som dock. haft en betydelse genom att framkalla et: visst politiskt intresse inom kretsar af den orftigaste allmoge, der sådant förut alldeles saknats. Han vidrörde slutl:gen i korthei Maalstrevet och det arbete för allmogen: höjande, som pågår genom högtkolorna. Det vore önskligt, att en annan gång en särskild atförligare framställning egnades åt sist sämnda ämne. Föredraget mottogs med lifligt bifall.