Den 2 dennes sammanträdde franska n: tionalförsamliegens byräer för att utse de komitå, hvilken skall undersöka och afgliv betänkande om regeringens förslag med af seende på mairernes utnämning. Valen til komiten utföllo så, att nio af dess medlem mar tillhöra högerns grupper och äro gyn samt stämda för förslaget, under det ge tillhöra venstern och äro fiendtliga mot den Högern och högra centern förklarade, att d skulle understödja lagförslaget för att stärk: centralmakten, hvilken, såsom de påstå, fö närvarande är obeväpnad. Den nye justitie ministern Depeyre förklarade under diskus sionen i sin byrå, att mairerne vägrade un derhålla förbindelsen med prefekterne och befunno sig i ett tillstånd af moraliskt upp ror mot myndigheterna. Han förklarade att det icke fanns något skäl för den mo lagförslaget riktade förebråelsen, att den til sin karakter vore i högsta grad centralise rande, Centralmakten skulle blott i undan tagsfall ha rättighet att välja malrerne utom municipalråden och det förhållandet, att mi ntstrarne vore ansvariga inför nationalför. samlingen, utgjorde en garanti för att denna rättighet icke skulle komma att missbrukas. Tndeystatasekreteraren Baragnon förfäktade, att lagförslaget ej hade någan politisk ka rakter, utan blott var afsedd att förekomma stora sociala faror. En mängd municipaliteter befunno sig i ett tillstånd af. positiv insurrektion mot centralmakten. Detta yttrande af Baragnon möttes af starka protester från medlemmarne af venstern. Bona partisterne volgrade med högern och högra centern under den förklaring, att lagförsla get vore i öfvergnsstämmelse med de. imperialistiska åsigterna, Den yttersta högern häfdade sin nya ståndpunkt sem oppositionsPatti och åtskilliga af dess medlemmar röstade likasom reprylikanerna mot lagförslaget. Casimir Pörier och fules Simon be: kämpade varmt förslaget. Thiers var ej närvarande i sin byrå och hertigen af Broglie talade ej. Franska nationalförsamlingens fnansutskoftt kar den 1 dennes hållit ett vigtigt sammanträde, Underytskottet, som hatt sig uppdraget att pröfva de nya skatterna 1. jemnvigts åstadkommande i 1874 års budget, Big sin berättelse. De nya skatter; som fnauvminisiera Rjagnae har föreslagit, anses gifva 150 millioner francs, men underutskottet gillar blott en del af dem till ett belopp af? 111 millioner, nemligen förhöjning af en sous på inregistrerings skatten och da indirekta skatterna t, ex, tullen 6. s. v., förhöjning al i sous ph sockerskatten och ett förökande af utgiften på likörer, mineralier, såpa, stearin, salt 0. 4, v. Utskottet vill icke hafva någon förhöjning af skatten på soda och föreslår att uppskjuta frågan om skatt på bhankpapper, olja, fraktgods på jernbanor och retourne rade bref. L6on Say föreslog att afbetala skulden till franska banken med 150 millioner om året i stället för 200,000,000, hvarigenom de nya skatterna skulle kunna nedsättas med 50 millioner. En annan utskottsmedlem föreslog att utfärda ett lån på 700 millioner franes i April nästa år och öfygr: låta hela summan på banken, hvarigenom statsskulden skulle förminskas med 400 millioner och den ärliga amerteringsafgiften blifva 44 millioner i stället för 200,000.000 äfvensom alla nya skatter öfverflödiga. Derjemte trodde han, att betydande summor skulle kunna sparas på krigsministerns budvat