Aftonbladet – 6 december 1873, sida 2

— Skogssköflingen i Ryssland. I eo korrespondens från Petersburg till D. B. skrifves i detta ämne följande: Innevarande är hemsöktes ett af Rysslands bördigaste östliga guvernement; Samara, af en mycket svår hungersnöd. Ehuru så väl de lokala myndigheterna som regeringen och samhället, hastat att bispringa de nödlidande, så är det likvisst tvifvelaktigt, huruvida dessa: förenade bemödanden skola förmå att af. hjelpa det onda i hela dess vidd. Tre år å rad har nu Samara hemsökts af missväxt. Och då det icke endzst är detta landskap, utan jemväl flere, andra af Rysslands bördigaste östliga och sydliga guvernement, som drabbats af samma hårda öde, så synes det liksom missväxt nu mera skulle hafva öfvergått till ett kroniskt ondt för den rysk landtmanhen. Redan den omständigheten, att ett landskap kan tre år efter hvarandra råka i missväxt bör, synes det, mana sjelfbevarelseinstinkten till besinning och gifva anledning till mindre angenäma framtidsförhoppningar för jordbrukaren. Mycket har också blifvit taladt derom, hvad som egentligen kan vara orsaken till de felslagna skör darna inom Rysslands bördiga guvernement. Emellertid har hungersnöden i Samara dragit uppmärksamheten ät detta håll, så att man börjat reflektera deröfver, om icke landtmännen sjelfve i någon mån kunna sägas bära skulden för de sist förflutna ärens missväxt. Saken är ock, synes det, väl värd att tagas i allvarligt begrundande. Det låter ju nästan som en fysisk omöjlighet, att hela landsträckor odlad och bördig jord, som hittills icke utan skäl räknats såsom Rysslands kornbod, med ens liksom synas hafva förlorat sin fruktbarhet. Då emellertid förhållandena gestaltat sig sålunda, måste ju antagas, att någonting inom naturens hushållning blifvit rubbadt, och den meningen synes vinna allt större sannolikhet, att man har att söka anledningen till de återkommande mivsväxtåren inom Ryssland uti den hejdlösa skogssköftingen, som bedrifves inom landet. Sanntär, att jordegarne i Ryssland mer än tillbörligt hafva lagt an på skogarnas nedhuggande i afsigt att rikta sig.: Skall denna skogssköfling obehindradt komma att fortgå, så behöfver man alldeles icke vara skarpsynt för att kunna förutsäga, att hela europeiska Ryssland inom en icke aflägsen framtid måste blifva förvandladt till ett ofantligt steppland. Följderna häraf äro naturligtvis oberäkneliga. Man antager emellertid, att skogssköflingen redan hunnit förändra klimatets beskaffenhet, emedan skogar, såsom erkänt är, draga regn: och fuktighet åt sig och derigenom bidraga till jordens fruktbargörande. Skogarnas försvinnande anseg hatva medfört torr luft ooh brist på nederbörd, hvilket åter beröfvat jorden dess bördighet. På sådant sätt har det redan för närvarande hunnit visa sig, hvilka vådliga pe skogssköflingen kan medföra. Men det blitver säkerligen icke jordbruket ensamt, som kommeratt lida deraf, att skogarne nedhuggas. Det har redan länge försports klagan öfver bristen på bränsle för sä väl bostäderna som för jervägslokomotiven, så att skoglösheten i sådant hänseende skall blifva en dubbel nationalförlust för Ryssland. I sammanhang härmed och såsom en betecknande parallel kunna vi icke afbälla oss att omtala följande märkliga meoddelanden, hvilka blifvit gjorda af en öfverstelöjt nant Wenjukow, under dennes föredrag in om geografiska sällskapet. Hr Wenjukow, som företagit vidsträckta resor inom Asien i ändamål att göra sig förtrogen med dess geografi och topografi, anses inom Ryssland såsom den förnämsta auktoritet beträffande Asiens inre förhållanden. Efter sin hemkomst till fäderneslandet har hr Wenjukow denna månad börjat hålla en serie mycket intressanta offentliga föredrag öfver Asien. I ett af dessa föredrag har hr Wenjakow berättat, att för två ä tre århundraden sedan voro Central-Asiens steppland bevuxna med skog. Sedan skogarna försvunnit i dessa nejder, har äfven växtligheten upphört samt efterföljts af ständig vattenbrist och torka. Denna klimatförändring har äfven gjort jor: den ofruktbar. Parallelen mellan Ryssland och Medel-Asien i detta hänseende är lätt att uppdraga, och det är följaktligen ingalunda omöjligt, att Rysslands klimat och jordmån i ea framtid kunna komma att undergå samma vexlingar som Central Asiens — så framt icke regering och lagstiftning i tid äro betänkta på att mellankomma i afsigt att sätta en gräns för skogarnas utrotande.s — Carolinska institutet. Medicine licentiatexamen undergicks vid Carolinska institutet den 8 dennes af medicine kandidaten trån Upsala universitet.C. M. Sonden. — Medikamentsförsäljning i Delsbo. Sedan K. M:t tillåtit, att en medikamentsförsäljning får inrättas vid läkarestationen i Delsbo socken af Gefleborgs län, har sundhetskollegium lemnat i uppdrag åt apotekaren J. Brun i Hudiksvall att vid nämnda läkarestation anordna en dylik medikamensförsäljning samt derstädes genom examinerade föreståndare tillhandahålla läkemedel. — — Afslagen ansökan. Hos K. M:t hade professorn i nordiska AN C. Säve anhållit att på grund af sin sjuklighet, som gjorde honom oförmögen att för sin återstående lefnad fullgöra sina tjensteåligganden såsom professor, erhålla afsked med rätt till åtnjutande utaf en af de på universitetets stat uppförda två emeritilöner af 4,300 rdr att, jemte ett fyllnadsanslag af 200 rår årligen af universitetets medel, uppbäras till dess han antingen vid uppnådda 65 år kunde blifva öfverflyttad på ållmänna indragningsstaten eller ock i sin ordning kunde få tillträda en af uni-. versitetets två äldre emeritilöner af 4,500 rår K. M:t, som efter framställning af det akademi