Aftonbladet – 5 december 1873, sida 2

erkstads skeppsvarf å Hisingen, derifrö n del lastvagnar för Sundsvalls jernvägsktiebolag redan levererats, och äro för amma bolag 7 st. passagerarevagnar nu ärdiga. För Statens jernvägar äro dels ärdigö, dels under ärbeto 3 st; postvagnar f trä med jernklädsel, 4 st. fångttallspokt ragnar, försedda med celler böh helt oc Vållet af jera samt ett betydligt antal INSE vagnar. För Kalmar nya jernvägsbolag och Sarlskrena—Wexiö banan äro 23 st. tredje dass passagerarevagnar under arbete, och lifva dessa försedda med plattformar samt ned ingångar från ändarne. — Förutom denia storartade vagnsfabrikation vid den nya verkstaden å Hisingen pågår fortfarande stor vagnstillverkning vid Göteborgö mek: verkstads bolags gamla verkstad I gta . G.-P.) — Bolagsstimms, Från Motala mekani ska verkstad skrifves till Östgöta Korresponienten: Den 18 November afslutades i Stockholm len ordinarie bolagsstämman med delegarna Motala mekaniska verkstads aktiebolag, som börjats i Motala den 30 aistlidne Aögusti: För betäckande a! de utgifter, bolaget uiler de sistförflntna åren boalutit till nybyggnader, utvidgningar och inköp af arbetsmaskiner vid samtliga verkstäderna, den under anläggning varande dockbyggnaden vid Lindholmen, aktieteckningen at 550,000 rdr i Halsberg—Motala— Bjölby jernvägsaktiebolag samt andra produktiva företag, äfvensom för verkstadens fortfarande försättande i bästa möjliga skick; — beslöt bolzgsstämman, att ett obligationslån på 2,000,000 rdr skulle upptagas, på tid, rätt och vilkor, sem styrelsen kande finna lämpligt. I fråga om arbetarae, beslöt stämman, att för hvarje under året födt barn, bvars fader arbetar vid nögon af af bolagets verkstäder, skall i slutet af detta och hvart af nästföljande tre år på lifränta insättas hvarje gång 3 rdr, eller tillhopa 20 rdr, under förutsättning, att fadren under jusättningstiderna qvarstår i bolagets.tjenst eller deri aflldit, samt att fader eller annan målsman, å sin sida, gör en samtidig insättning ärligen af 1 rdr, dock eger styrelsen i ömmande fall efterskänka sistnämnda vilkor. Förvaltningskostnaden betalas af bolaget. —Krigsvetenskapsakademiens täflingsämnen för år 1874 äro följande: 1. I hvilket förhållande bör svenska rytteriets styrka stå till de öfriga vapenslagens? 2. Har erfarenheten från 1870.--71 årens krig visat några förändringar uti infonteriets stridssätt nödvändiga? 3. Har erfarenheten från 1870—71 årens krig visat några förändringar uti rytteriets beväpping och stridssätt nödvändiga? 4, Hvad inflytande bör den allmänna värnpligtens vidsträcktare tillämpning komma att utöfra på krigsbildningen? 5. I hvad mån blef, genom införandet af reff. lade kullopp, kanonmaterialets godhet af större betydelse än förut, såsom vilkor för artillerivapnets tidsenliga beskaffenhet? 6. Kan, vid fältartilleriet bakladdningssystemet med enhetspatron tilluapaa på nägon icke alltför liten kaliber, i ändamål att föröka skjuthastigheten med bibehållande af tillräcklig skottvidd och god sprängverkan? 7. Hura böra permanenta verk ändamålsenligast anordnas i så beskaffad bergig och småbruten mark, som flerestädes i Svårige och särskildt på Stockholms södra sida förekomma? 8. Hvad fordrar krigskonsten på sin nn varande ståndpunkt af en armås ingeniörtrupper och huruledes kan en sådan fordran inom sven: ska armen bäst fyllas? 9. Hvilka Kanoner äro numera de lämpligaste till bestyckning å Sveriges kustbefästningar och krigsfartyg? 10. ura bör, såväl under fredssora krigstid, den svenske soldatens förplägning inrättas, att vara sund, tillräcklig och i allo ändamålsenlig? 11. Äro några förändringar uti svenska armåns helsooch sjukvårdsorganisation i fält af behofvet påkallade, med anledning af senare tiders framsteg och från krigen vunnen erfaren het, och i sådant fall hvilka? Förntan da ofvan uppgifna, är författare obetaget att till täfling insända skrifter i andra, inom området för akademiens verksamhet liggande ämnen, Täflingsskrift bör före Augusti månads slat till akademiens sekreterare insäpdas, försedd med valspråk och förseglad namn: sedel, Skrift, som godkännes, erhåller aka: demiens belöningsmedalj i guld eller silfver, allt efter den förtjenst, den befiunes tga. Till redaktör för akademiens tidskrift från och med nästa års början har blifvit vald kaptenen vid Svea artilleriregemente P. C. Fries. PRE