Aftonbladet – 4 december 1873, sida 2

För några dagar sedan inneböll Union, grefvens af Chambord liftidning, en i myc ket dungla ordalag affattad uppsats, hvilken dels genom den framstående plats densamma erhållit i tidningen, dels genom sitt orakelmessiga språk ansågs ega en officiel karakter. I de dunkla ordalagen tyckte man sig läsa en abdikation af grefven och följden häraf blef genast en hauese på den ytterst känsliga parisbörsen. De som äro väl underrättade småle emellertid åt denna tolkning af Unions uppsats, säger Times korrespondent i Paris, och beropar härvid ett yttrande af Univers, i hvilket tidningen påminner om grefvens af Chambord ord: Jag skall ej abdikera. Om detta blifvit förhållandet, tillägger korrespondenten, skulle det väckt allmän förundran. Grefvens af Chambords anseende för hållfasthet är väl grundadt. Det är omöjligt, att han någonsin kan blifva öfvertygad om, att hans verkliga pligt i Frankrikej består uti att icke förhindra upprättandet af en varaktig styrelse. Han är icke en vanlig pretendent och det är omöjligt att förneka, att han icke eger flere ädla egenskaper. Från denna synpunkt följer han strängt pligtens väg; han är uppriktigt fäst vid sitt land; men han ser blott ett sätt att tjena det; han är på en gång högsinnad och trångsinnad, han har den kombinerade enfalden och djerfheten af en Don Quixote och likasom han är