Aftonbladet – 3 december 1873, sida 3

-Jäen godkännes, ej lär kunna blifva gällande förr än från och med år 1875, men billigI heten och behofvet synas påkalla, att åt jembetsoch tjenstemännen redan för år 1874 beredes någon lindring i deras nuvarande betryck, hemställes, att K. M:t hos näst .Jsammanträdande riksdag måtte göra framställning om beviljande af nödiga medel för latt från nästkommande års början och till Idess ny lönestat kan blifva gällande till delas verkets embetsoch tjenstemän såsom -dyrtidstillägg, hvilket i afseende å belop -Ipet torde bestämmas enligt de grunder, som Jinnefattas i kammarrättens förslag till den nya afiöningsstaten. I) Indragning af tvenne kammarskrifvareItjenster tillstyrkes, men någon ytterligare lindragning af revisionspersonalen tilltror ;l kammarrätten sig icke kunna påyrka, enär lgranskningsarbetet under senare tider vär gentligen förökats och för framtiden sannolikt kommer att än mera tillväxa dels i följd af nya räkenskapers tillkomst, dels ock derigenom, att en del räkenskaper, så som läroverkens, de för postoch telegrafI verken samt för statens jernvägstrafik med flere alltjomt tilltaga i omfång. Kammarkollegium. Kollegium fäster i sitt utlåtande uppmärksamhet derpå, hurusom, derest kanslisttjensterna, såsom ifrågasatt blifvit, skulle indragas, många svårigheter komme att möta med uppehållandet af de berörda tjenster hittills tillhörande arbeten; och förklarar kollegium sig alltså anse dessa tjenster böra inom verket fortfarande bibehållas. Beträffande aflöningen finner kollegium det vara billigt, att lönerna bestämmas i enlighet med hvad för tjenstemännen inom riksbanken utginge, Kammarkollegium föreslår alltså, att första gradens tjenstemän, hvilka icke innehafva annan tjenst, måtte bekomma 2000 rdr i lön samt efter fem års tjenstgöring inom graden ålderstillägg med 500 rår. För kanslisterna deremot, hvilka borde tillåtas innehafva annan tjenstebefattning, kunde lönen bestämmas till 1600 rdr. För tjenstemännen af andra graden föreslås 3000 rdr samt 500 rår efter 5 och ytterligare 500 rdr efter 10 års tjenstgöring i samma tjenstegrad. Tredje gradens tjenstemän borde åtnjuta 4000 rdr med enahanda belopp i ålderstilllägg som 2:dra gradens. För 4:de gradens tjenstemän föreslås 6500. rdr i lön och 500 rdr i ålderstillägg efter 5 Ers tjenstgöring. Af lönen och ålderstillägget skulle !a:del bestämmas såsom tjenstgöringspenningar. Tjenstemännen inom 2:åra, 3:dje och 4:de lönegraderna skulle icke tillåtas att innehafva annan tjenstebefattning. Den, som nu hade befattning utom verket och den samma bibehölle, honom borde någon löneförbättring icke tillkomma. Kammarkollegiam liksom samtliga styrelserna inom de andra embetsverken föreslår, att såsom dyrtidstillägg för 1874 måtte anvisas det belopp, som i 1875 års stat föreslagits att utgå. Landtmäteriet. Uti den 10 sistlidne November afgifvet utlåtande, angående förbättring i de vid generallandtmäterikontoret anstälde embetsoch tjenstmäns lönevilkor, har landtmäteristyrelsen till en början ansett statens väl förstädda intresse samt rättvisa och billighet fordra, att statens tjenare skyddas för ekonomiskt betryck derigenom, att deras löner, såvidt de blifvit bestämda under en tid, då prisen på oundgängliga lefnadsförnödenheter voro betydligt lägre än nu, ökas i åtminstone någorlunda samma mån, som berörda pris uppdrifvits till hvad de nu äro. För kontorets alla embetsoch tjenstemän faststäldes ny aflöningsstat senast den 13 Nov. 1863. Under de 10 år, som derefter förflutit, hafva enligt styrelsens mening de lesta lefnadskostnader stigit så mycket, att le, på det hela taget, nu äro minst 50 procent högre än år 1863. Derför föreställer sig styrelsen äfven, att de år 1863 bestämda jönerna nu borde ökas dels med minst 50 procent, såvidt de äro att hänföra till lägre löner, eller sådana. som icke öfverstiga 3000 rdr, dock att ingen tjensteman, som förbjules innehafva mer än en tjenst, måtte aflö as med mindre än 2000 rdr, samt dels med 5, 40 och 35 procent af löner 8 till och ned resp. 4000, 5000 och 6000 rår. I hufvudsaklig öfverensstämmelse härmed samt,lg oeträffande lamdtmäterifiskalen och aktuaim jen af särskildt uppgifna anledningar, harjal styrelsen föreslagit tillökning uti de år 1863 Ig vestämda lönerna: ki 3000 rdr för generaldirektören, med 35 proli cent, eller 2100 rår till 8100 te rår, de 3500 landtmäteri-sekreteraren, medla: 45 procent, eller 1600 rdr till 5100 rår. m 3000 öfveringeniören, med 50 pro-lu cent, eller 1500 rdr till 4500h rår, k 2400 landtmäterifiskalen, 1600 räårlre till 4000 rår. al 2000 aktuarien, 1500 rdr till 3500 te rår. k 800 hvardera af två ingeniörer,!D , med 50 procent, eller 900 rår I wu till 2700 rår. vi 200 a ingeniör, 800 rår till 2000 1fo rår, 200 hvardera af två amanuenser,sl 800 rår till 2000 rdr. vi Vidare har styrelsen ansett, att den för-fr ättring i de nu varande lönerna, som kun-T le blifva beviljad, icke borde göras fast, lki itan bestå uti ett tillfälligt lönetillägg för li x 1874, och detta efter förekommande om li; tändigheter under följande år antingen för-F indras eller upphöra. Motivet för dettalg: örslag är icke att någon reorganisation aflde contoret, verkstäld senast år 1864, ellernå-fö son indragning af tjenster i kontoret, aflde wvilka två indragits ären 1866 och 1868, nu !D orde ega rum, utan samma förslag är huf-nc udsakligen grundadt dels derpå, att belop-ge jet af civila tjenstemäns pensioner å rikets jst llmänna indragningsstat är stäldti det när-!ge naste beroende af de fasta, ordinarie löner-wm ja, samt att fråga är af riksdagen väckt,!m en ännuv icke afgjord, om väsentlig förän-lge ring af nämnda tjenstemäns pensionerande lst å statens bekostnad, och dels derpå att, lra