Aftonbladet – 3 december 1873, sida 2

Du får inte föra med dig hit några af ina utländska moder, sade hon, ehura du sjel! har varit i främmande land. Jag vill inte ba någon i mitt bug, skäggig som en fransman.... Kan du inte sjelf bära nattsäcken, gosse? Kom nu; ån för helga på andra en annan gän-. . Under det fru Martha talade, gick en herre med långa, afmätta steg genom kreisen af iskådarne — en person, som Cosmo a!drig förr kunde påminna sig ha sett vid Kirkbride, mustaseherad och insvept i en stor pelskapps. Ovilkorligt måste han vända sig om, för att kasta en blick efter främlingen. Längre fram på vägen gingo två unga flickor; Cosmo spratt Ull vid deras hsyn; den ena var Joanna Huntley, om den andra var det teke möjligt att misstaga sig. Cosmo såg efter henne med uppmärksamma blickar och rodnade hastigt både al öfverraskning och af oro vid tanken på den upptäckt han föranledt under sitt vistande i Frankrike. Den packelryggiga Jacob stod i dö till smedjan; elden på dess härd lyste röd glaus bakom hans rygg, och den 1? svarta demonen stirrade äfven efter de bäda unga damerna. Desirbe!... Var hon den efterlängtale för gentlemannen i kappan, som med längsamma, nästan dröjande steg syntes ha för afsigt ait upphinsa henne? Cosmo siod en stund alldeles stilla, försjanken i både gamla och nya tankar och intryck; han spratt häftigt till, då modren med temligt befal e röst upprepade sin fråga; reduadon på ich lig et på hbjer jförhand, att den ingalmuda skulle blifva väl kommen för fru Martha. (Forts.)