LSSSEYTSERNENRNENN Det oerhörda uppseende, eburu ingalund: laf behagligt slag, tom Stockholms eldsläck nings och räddningsväsen i anledning a eldsvådan i Palinska huset väckt, och hvil ket ytt-rligare underhålles genom de ti gsfter annan ingående underrättelserna on de olyckliga offrens fortfarande lidande eller slutliga befrielse derifrån; har ick stannat ensamt inom vårt lands gränser I Flere utländska tidningar hafva innehälli skildringar ötver fasorna vid detta olycks tillfälle, hvilka visserligen stundom kunna vara öfverdrifna, men likväl bevisa att denn: eldsvåda och omständigheterna dervid ätfver utomlands väckt deltagande och förargelse Af lätt förklarliga skäl har deltagandet va rit djapare och bedröfvelsen större hos atom lands vistande svenskar, som med hela sit hjerta hänga fast vid fosterlandet och, på samma gäng de glädja sig öfver dess rask: framåtskridande i många riktningar, mec smärta erfara att det står långt tillbaka : andra, såsom t. ex. i den aktning för men niskolif, för hvilken ett väl ordnadt rädd ningsväsen är ett uttryck. Ett bevis pt befintligheten af dessa känslor hos utrikes boende landsmän hafva vi nyligen erhålli genom ett till redakt. af denna tidving stäldt bref från en svensk, hvilken i sjutton år vistats i Bremen. Sedan han uttryckt sin djupa smärta och blygsel å Sveriges huf vudstads vägnar öfver den timade olyckan, meddelar han åtskilliga upplysningar om brandväsendet i Bremen, hvilka han anser kunna tjena till pågon ledning vid organi sationen af ett dylikt härstädes. Ur denna del af brefvet anföra vi följande: Tills för 5 år sedan hade vi i Bremen ett mycket dåligt eldsläckningsväsen, eburu vida bättre än det komplett odugliga som Svea rikes hufvudstad består sig än i dag. Vid den tiden infördes emellertid härstädes en ordentlig stående brandkår eller Berufsfenerwebr efter Berlinskt och Wienmönster och så som det för öfrigt nu mera i de flesta större tyska städer är inrättadt, Dyliki Fenuerwehr finnes — jag vet det — t. ex. i Berlin, Wien, Danzig, Bremen, Hamburg (i år först inrättadt) m. fl. städer. Om jag nu också ej vill jemföra Stockholm med så stora städer som Berliv, Wien — ja ej ens Hamburg — så kan dock Bremen, ehuru med mindre invånaretal än Stockholm, härvidlag vara en passande ort att rätta sig efter. Utom dess känner jag ej närmare hur det är i dessa större städer, men i Bremen vet jag dels någorlunda hur det är inrättadt, personal, kostnad etc., dels har jag haft tillräckligt ofta tillfälle att öfvertyga mig om förträffligheten af denna, så högst nyttiga instivution och om de stora fördelar, som man häraf åtnjuter, Jag önskade derföre så lifligt att en dylik kunde åstadkommas i de flesta svenska städer och framförallt i Stockholm; gerna skulle jag på allt sätt vilja härtill bidraga (om det på ett eller annat sätt stode i min makt — genom meddelanden och upplysningar etc.), men det är blott föga den enskilde här eller i dylika fall kan uträtta, det är tidningspressen som kan och bör göra det och det är ock derföre som jag nu tagit mig friheten att i och för denna så högst trängande och nödvändiga reform vända mig till eder. Det bremiska Feuerwehr är på följande sätt inrättadt: Kåren består af 100 man, isberäknadt befälet. Chefen är en branddirector (motsvarande kapten) och dessutom en vicechef eller brandmästare (löjtnant) samt pödigt antal Oberfenermänner (sller underbefäl). 18 hästar finnas på stallet. Vidare manskapsvagn, spratoeh vattenvagnar samt materia!vagn etc. En kaserngård med kasern (innehållande logementer för truppen samt boställsrum för directorn, brandmästaren och några af underbefälet) stall, sprutbus, öfningshus m. m. Alla delar af staden äro genom telegraf förbundna med kasernen och på ettså praktiskt sätt att man kan antaga att, sb fort eld förspörjes i något hus — hvar det än må vara beläget — upptäckaren nästan ögonblickligen sättes i ständ att signalera till kasernen, der då i samma ögonblick larmklockan röres, hvarmed fertfares tills brandkåren i skarpt traf spränger af med sina vagnar. Detta sista sker inaan 2 å 3 minater tilländagåttfrån signalens första klockslag; några minuter derefter (beroende naturligtvis på distansen) är truppen på ort och ställe samt släckningsoch räddningsarbetet i full gång. Hvad som synnerligast möjliggör att detta sistnämnda så fort kan ske, är att kåren alltid medförer några fylda stora vattentunnor (2 å 3 vagnar föra hvardera endast en dylik stor vattentuuna med sig.) Sålunja finnes alltid genast en tillräckligt stor qvantitet vatten till. hands, och under det ietta förödes, göras de nödvändiga vanliga arrangementerna (slangutläggning, pumptingsanstalter m. m.), så att riklig påfyll. ning och vattentillgäng alltid finnes. Fenerwehr-corpsen är en fullkomligt miitäriskt öfvad kår, och allt sker med största ordning och snabbhet, dels efter kommando, dels genom signaler med hvisselpipa eller jägarhorn. Den följer tvenne principer -— för det första att förebygga (att aldrig