Aftonbladet – 28 november 1873, sida 3

jbort al tråvator under ststlidet år, oböräkhadt för grufstöttor, årämnen och några andra mindre poster. kunna beräknas till 49.514.840 rår, och ändå ingår deruti icke värdet af träexporten FSS a orter i riket. Den är dock icke obetydlig. — Jemförd med förhållantet år 1871, har utförseln utom riket ökats med omkring 12, millioner kubikfot ech Värdet Med omkring 10 millioner rde, . . Export at sparrar under G6 töm i diameter nidtpå har under år 18v2 icke egt rum från Gefle, Aernösand och Ume tullkammardistrikt. Så var ifven förhållandet år 1871 från Gefle, Ume. Sö!erhamn och Hudiksvall; mea Under år 1872 har rån dessa två sist nämda distrikt försök med sådan export skett, ehuru i litep skala. Inom Pite distrikt, till hvilket ätten Skellefte hör, föekommer fortfarande jen största exporten af letta slag, och; hvad värre är, den har der icke väsentligt ökats, likasom förhållandet. varit i Sundsvalls och Haparanda tistrikt. För helå Norrland har tillökningen i exporten ak sådatt virke år 1872 varit 8,8 procent möt hvad förbålandet var 1871. Af grätstolpar (pitprops) har rån det öpiga Sverige år 1871 exporterats icke nindre än 6.370,789 kubikfot, då deremot det Året ingen export af sådant virke egt rum från Norrland. Icke heller har exporten af bjojkar och sparrar under-6,s tums tjocklek imidtpå från ien delen at riket varit öbetydlig. Denna exort uppgick Wömligen år 1871 till mera än 38,102 kubdikfot, som i förhållande tillden skog bärande mark, hvilken der finnes, jemförd med vidden deraf i Norrland, må anses betänklig no i förening med den storartade export åf gruftöttor, som förekommit. — Qvinlig verksamhet. I-det nyligen atkomna dubbelhäftet n:r 4 5 ef Didskrijt för hemmet läses följande? Den svenska tvitihan pröfvar sina kraiter ÅA allt Åörå områden och tillvinner sig öfverallt ett aktningsfullt erkännande. Kasta vi en återblick på hennes verksamhetsfält nder de femton år, rom förgått sedan denna idskrift först framträdde, är skilnaden mot len föregående tiden snart sagdt otrolig. Från att, i frågal om sjelfförsörjning, vara inskränkt till nälen och det lägsta fabriks arbetet å ena sidan, samt till lektionerna och fövanontsbofattningarna å den andra, le sistnämnda ofta utan nödig förberedelse illgripna endast som mnödfallsutvägar och :erför illa lönade, har qvinnan tnder dessa ir tillkämpat sig en inkomstbringande och ayttig verksamhet, såsom sättare, träskärare och litograf, såsom målare och medellör vid vorslinsfabriker, såsom kontorist, kassör och skrifvare, såsom telegrafist och postexpeditör, såsom lärare på snart sagdt alla områden, ifven för gorsar och i ämnen der hon förr cke tilläts mottaga, ännu mindre gifva uudervisningen; slutligen har hon äfven beträdt len högre studiebanan. för att vid universisitetet förbereda; sig till den medicinska och filosofiska graden. Huru vägen till denna mångsidiga verksamhet banats genom att öppna tillträde för qvinnan till ätskilliga läroverk m. m. ha vi alltför ofta ömordat, att det här ekulle beböfva upprepas. Hvad vi ville påpeka är, att äfven ivom konstens gebiet nya områden blifvit på den sista tilen tagna i besittning af qvinnan. Länge var det uteslutands målning i olja af porträtter och genrestycken, som sysselsatte våra konstnärinnor. På senare tider hafva de äfven. med framgång egnat sig åt landskapsmålning, hvarom fröknarna Holmlunds och Hallenborgs samt grefvinnan v. Schwerins taflor bära goda vitnesbörd. Vår enda me: ialjör och innehbafvaren at den förnämsta befattning såsom sådan är såsom bekant en qvinna, fra Lea Ahlborn. Äfven på bildhuggarens område hafva sedan några år ett par damer med framgång försökt sig. Vid atställniogen af det svenska qvinnoarbetet i Wien förliden sommar bemärkte man en intressat byst at Fredrika Bremer, modellerad af fröken Anna Hierta, efter Qvarnströms bekanta porträttbyat, samt en basrelief, Kärleken och Dårskapen, efter fru Lenngrens poem, komponerad och modellerad af fröken Ida Nilsson, dotter till vår berömde fornforskare. Fröken Nilsson, ur prungligen elev af professor Kjellberg, har i ett par år arbetat å den danske bildhuggaren Jertchaus atelier, derifrån bon äfven utsände den nämnda basreliefen. Värdet af denna lilla sionrika komposition torde kunna bedömas deraf, att den blifvit utställd i Royal Academy i London samt der förskaffat konstaärinnan beställning på en reproduktion deraf i marmor för en dr Gray vid British Museum. . Till dessa notiser bifoga vi ännu den, att an ung svenska, fröken Larsson, elev af Egron Lundgren, under flera års vistande i Rom vonnit så mycket anseende som aquarellmålare, att hon, med inkomsten af sina arbeten och lektioner helt och hållet kunnat be-l strida kostnaden för sitt uppebälle och sina agna studier, samt efter ett kort besök i hemmet, nyligen återvändt till Rom med sin mor, för att fortsätta sin vackra verksamhet. Från åen frejdade författarinnan Magda lene Thoresen ha vifätt den glädjande underrättelsen, att hon ämnar tillbringa vintern i Stockholm etch der gifva några föreläsningar. — Statens jernvägstrafik. Vi fästa uppmärksamheten på den nya tidtabell, som från den 1 Dec. blir gällande och finnes införd i dagens nummer.