På SIGFRID FLODINS förlag har nyligen utkommit å 1 rår: Fiskmåsklippan af Jules Sandeau. Vi äro öfvertygade att hvar och en, som förstår att värdera så väl poetiskt tänkta situationer som eft äkta Iustigt och uppsluppet men fu lkomligt oskyldigt skämt, skall ha sitt stora nöje åf densammas läsning. — — Fiskmåsklippan är verkligen en liten förtjusande berättelse, full af de besattaste lustigheter, hvilka dock icke kunna stöta äfven den mest grannlaga fintänslighet. Rec. har hört den läsas i on familjkrets, der snart sagdt alla åldrar voro representerade och med samma lifiga intresse åhäördes den af gammal och ung (Aftonbl.) Vi hafva knappt läst någonting mera älskvärdt och intagande än denna lilla berättelse. — — Det är en rikedom, vexling och blandning af färger, som måste förvåna; den stilta fortlöpande berättelsens lugna grönska afbrytes plötsligen al en sällsamt naiv humors bierta penseldrag och öfvergår sedan ånyo i de finaste skiftninetr till teckningen af en skön och gränslös moderskärlek, af ett rörande och förtjusande familjelit. — — Här finces intet sentimentatt kärlekspjoller, inga fioskler och fraser, inga tröttande moraloredikningar eller i följd af någon för sjelfva arbetet främmande tendens misstecknade karakterer och situatiover hvilka ty värr höra till ordningen för dagen inom vår vitterhet, ooh dock eller rättare just derföre företer det heia en tafia af det ädlagte ipuehåll och den renaste poesi. (8157) (N. D. A)