Aftonbladet – 26 november 1873, sida 3

Jatt vara omätligt rika, att döma af de delar Jaf dem som lågo i dagen, visa de sig längre -lådrorna och att således en mäktig afkyld lavaström af metallen skulle vara tillfinnan-qvarts uppblandad guldklimp, vägande nära JT betecknande uttrycker sig, utan endast värI deremot bergguldets tillgodogörande en be-Itydlig roll inom OCaliforniens guldproduktion, och hvarje dag ökar sanningen af det här gängse ordspråket, att guld kan endast ,vinnas med guld. Men ännu i dag är likIsom förr upptagandet af en grufva ett lotterispel. Gångar, som i början syntes lofva ned. vara betydligt mindre gifvande, och det är endast få som bibehålla samma rikedom på djupet. Den ursprungliga suppositionen att de guldförande qvartsgångarna så småningom skulle öfvergå till massivt guld, enär man antog att guldet genom någon vulkanisk kraft smälts, injicerats i bergdes längre ned, har icke besannats, tvärtom har erfarenheten gifvit vid handen, att någon dylik ficka icke existerar, men väl att här och der man träffar på större klumpar, stundom värda några hundra, stundom äfven flere tusen dollars. Så t. ex. påträffade i Aug. 1869 det då helt nyligen bildade Monumental Qwartz Companiet i Sierrakretsen en med endast obetydligt guld106 skålp. och i värde uppgående till omkring 40,000 dollars, och i en det dåvarande San Francisco-bankirhuset Parmer Cook komp. tillhörig mina blottades vid en enda sprävgning på en gång guld till ett värde af 60.000 dollars. Intill nuvarande tid har icke, så underligt det än kan låta, ett enda guldförande qvartsschakt, som haft någon betydande rikedom, upptäckts af vetenskapligt bildade geologer. När dessa i början ankommo hit, fästades stor vigt vid deras utsago och mången mina öppnades till följd af deras rekommendation, men då flertalet af dessa minor, i trots af ett i desammas bearbetande nedlagdt kapital, stundom uppgående till 40 å 50.000 dollars, icke en gång lemnade sfärgen af guldet, som man här så delös qvarts, lemnades vetenskapen helt och hållet Asido. Det var sedermera lyckan och slumpen som hafva öppnat de rikaste guldqvartsminorna, Icke sällan öppnade man en mina, utan att hafva den ringaste anledning för att den skulle vara gifvande, och erhöll oväntadt nog ett lysande resultat, under det att man äfven stundom under de mest i ögonen fallande lofvande utsigter öppnade en annan, som efter en kort tids bearbetande visade sig vara fullkomligt värdelös. Tillgodogörandet af det i qvartsen insprängda guldet sker naturligtvis genom sprängning, och redan i Maj 1868 började man här använda dynamiten, eller som den här i Amerika kallas giant-powder, och som visade förvånande resultater, oafsedt att användandet af detta sprängämne fordrade betydligt mindre arbete och till följd deraf framkallade betydligt mindre kostnader. Enligt de uppgifter, som W. Raymond lemnat i ett i öfrigt skäligen hoplappadt arbete, kalladt The mines of the West, uppgår kostnaden för en med krut sprängd tunnel pr fot till 92, men med dynamiten endast till 51 cents, och i en annan bokl uppgifves en fot tunnel vid Almada-mine. med krut kosta 65 dollars yarden, men med dynamit endast 45 dollars 50 cents. 100 fots tunnel vid Reese-mine kostade med vanligt sprängkrut 7500, men med dynamit 4438 dollars. Hvad som hufvudsakligen framkallar denna billighet är, utom den större effekt som dynamiten lemnar, äfven de mindre borrhål som behöfvas, Införandet af dynamiten i grufdistrikten var förenadt med icke så få svårigheter. De Californiska grufarbetarne äro i allmänhet föga böjda för införandet af några nya arbetsmetoder, i synnerhet då de nogsamt kunde se att det gick ut på att göra grut egarne mindre beroende af. deras avbete och de gjorde äfven hvad de kvade för att lägga hinder i vägen för dess användande. Så sökte de utsprida, att det var skadligt för ögon och bröst, och när detta icke hjelpte, tvekade de icke att använda ett mera verksamt medel i form af arbetsinstäl. : lelser, -Häraf förorsakades emellertid inger) långvarig olägenhet, och dynamiten segrade ! slutligen trots allt motstånd, och för hvarje dag vinner den nu alltmera användande. De höga priser; som man ännu måste betala arbetarne vid minaorna, göra att man icke gerna kan använda de komplicerade arbetsmetoder, som brukas vid bergverken i Europa. Man inskränker sig helt enkelt till att krossa malmen så fint som möjligt och sedermera frigöra guldet så godt sig göra låter medelst qvicksilfver eller vaskning. Uti i närheten af grufvorna befint: liga smältngnar frigöres sedermera guldet från slaggen och föres ned till San Fran cisco, der det i myntet utbytes mot 20 dol lars guldstycken. Att vid en sådan summarisk process on ofantlig mängd fina guldparpartiklar skola gå förlorade, är helt natur ligt och för den gedigna bergsvetenskapen ligger också utan tvifvel här ett stort fält öppet, när engång det rastlösa jagandet ef ter penningar hastigt och till hvad pris som helst gifvit vika. Ett bevis härför lemnar en mina i Little Bear Valley, som för nå gon tid sedan öfvergafs, enär den icke gar mera än 8 dollars pr ton af grufmalmen, men som nu, sedan en ny, mera vetenskap. lig metod tillämpas, lemmar 25 detiars pr ; 1 S ton, — Ehuru otroligt det I8ter, sannt är det icke desto mindre, att förädlingsverken här äre i ett så ofullständigt skick, att er ganska stor del af den finaste guldmalmen från Arizona måste sändas till England för att renas. Stora fartygslaster af dylik vara afgå flere hvarje år. Grufmalmens rikedom på guld är mycket bliko. Fureka-minan i Gross-Valley, kan: ika för närvarande Californiens, för atticke äga verldens rikaste guldmina, lemnade un ler en lång följd af är en bruttoafkastning at 50 dollars pr tom. Under tiden mellar L Okt. 1868 till den 30 Sept. 1869 hade der upptagits 20,638 tons qvarts, men bruttointägten uppgick då icke till mera än 27 lollars 80 cents pr ton, under det att ar betskostnaderna för hvarje ton uppgingo till ) dollars 65 cents. I den bekanta Amadorminan, som likaledes gälde för att vara en if de rikaste, uppgick under året 1869 netto 2 inkomsten pr ton vill endast 11 dollars 3616 PAUS T cg nr 2 , —0--. 0 c