— Konstmuseum i Lund Till skånska konstmoseum vid akademiska föreningen i Lnnd hafva, enligt P. T., följande gåtvor blifvit förärade, uemligen: Mortyrer, väntande döden inne på cirkus fövenno kristna från kristendomens älästa tider, ör sin tro dömda att sönderslitas af vilda djur och af konstnären framställda i det ögoublick de blifva djnren varse). originalgrupp i gips of framlidne professor C.G. Qvarnström, född 1810. död 1867; konstnärens sista arbete. Gåfva af grefve B. v. Platen, frih. J. Stjernblad, grefve A. F:son Posse, hofstallmästaren grefve Fr. Piper och ryttmästaren M. Hallenborg. Italienskt landskap med figurer. Ovalt. Oljemålning på koppar af Gaspar Poussins skola (1618-1675). Gålva af kammarherren grefve A. jelke. 1) Manligt porträtt, med yfvigt hår, hvit halsduk och rustning från 1700-talet; oljemålning på duk af tysk mästare; 2) En lärd, klädd i 1600talets drägt, med yfvigt hår och ringkrage. hållande med venstra handen en bok; oljemålning på duk af italiensk mästare; 3) En äldre qvinna, med mössa af brokad och spetsar, hvitt halskläde och pelsbrämad drägt från 1700-talet; oljemålning på duk af tysk mästare; 4) Ett fruntimmersporträtt, med hufvadbonad af guldbrokad och spetsar, samt ett smycke om halsen, lifjacka, garnerad med -svart pelsverk: baiersk drägt från 1700-talet; oljemålning på duk af tysk konstoär; fumiliga en gåfva af hofintendenten J. C. Boklund. Porträtt-byst, föreställande framlidne professorn vid Upsala universitet Israel Hvasser, modellerad af framlidne prof. J. P. Moiin, född 1814, död 1873; gåfva af enkefra professorstan Emma Motin, född Broberg. 1) Porträtt af generalöjtnanten C. FE. Akrell, litografi af C. Vogt i Paris, efter originalmålning af C Th. Staaff; 2) Porträtt af prof. A. Retzius, lit. af CO. Vogt i Paris, efter originalmål ning at U. Troili: 3) Porträtt of prof. Mosander, lit. af C. Vogt i Paris, efter originalmålning af C. G. Plageman; 4) Porträtt af pro. P. Malm sten, lit. af CO. Schultz, efter originalmålning af U. Troili; 5) Porträtt af prof. P. F.-Wahlberg, lit. af Vogt i Paris. efter originalmålning af Ö. G. Plageman; samtliga aftryck tagna före skriften och gåfva af enkefra Emelie Billmark, född Dedering. — Den svenska damqvartetten, fröknarna Hilda Wideborg; Amy Åberg, Wil helmina Söderlund samt fru Petersson, har på sin nu i höst anträdda konsertresa uti Tyskland skördat stort och välförtjent bifell. Tidningarna i de städer, i hvilka qvartetten uppträdt, ionehålla de mest lofordande recensioner, Värt utrymme tillåter oss dock ej att meddela mar än korta utdrag ur en samling af sådana, och vi välja bland de flåra tidningar, som kommit oss tillhanda, följande tre, hvilka yttra sig som följer: Moinzer Journal för den 3 November skrifver: on R Den egentliga dragningskraften till konstföreningens andra konsert var den svenska dåmqvartetten — skulle den uppträda eller icke? Det var en fråga, som sväfvade på allas lägpar. när tonerna af Manfred-ouverturen hade förklingat och ännu ej någon af nordens blonda döttrar visat sig. Dock, de kommo och käckt kunde de med Cesar, mutatis mutandis, säga: Venimus, cantavimus, vicimus. Ja — de vunno seger, i sanning! Den som sillar uti tunnan sammanpackade publiken blef elektriserad, och vi måste beteckna det allmänna bifallet såsom fullkomligt rättfirdigadt. Fråga vi oss med hvilka medel de svenska damerna vunnho en sådan framgång, så kunna vi med tillfredsställelse konstatera, att dessa medel göra dem som konstnärinnor all heder. Den tjusning Ayartetten utöfvar ligger mindre i röstmedlen eller i kompositionen af de föredragna numren, hvilka äro mera karakteristiska än anslående på massan — nej, denna tjusning ligger ensamt i det konstnärliga tillgodogörandet af de befintliga medlen. En samverkan, som Knappt kan tänkas fullkom! ligare, en skön och ren intonation, ett föredrag som är fritt från allt sökt och onaturligt, är det; som framför allt fängslar så väl kännaren som åhöraren i allmänhet. Härtill kommer det anspråkslösa i damernas uppträdande, hvarigenom de fördelaktigt utmärka sig framför den stora mängden af vanliga konstnärer. De qvartetter de sjöngo voro Längtan af Söderman, Bröllopsmarsch af samma kompositör, Ständehen af Eisenbofer samt cn svensk folkvisa. Utom rogrammet utfördes en norsk folkvisa och Brölopsdansen af Södrman. Stuttgarter Anzeiger skrifver den 7 Nov.: Den svenska damqvartetten, om hvilkan man