TS NER, PUREENS ESO FESSN SAR SRA landet. Han hade af pligtkänsla mottagit sin mission, tydligt förutseende de förolämp ningar, för hvilka han skulle bli utsatt af politiska partigängare. Han påstod, att han troget meddelat sina kollegers åsigter till grefven af Chambord och hade ärligt redogjort för sitt samtal med prinsen, som icke skulle kunna förneka detta förhållande. (Bifall från högern.) I motsats till de olika kommentarier, som blifvit gjorda till grefvens-af Chambord bref, förklarade Chesnelong inför Gud och menniskor, att protokollet vid det möte, som hölls under general Changarniers presidium, innehö!l den verkliga sanningen. (Bifall från högern.) Han tillbakakastade de förebråelser, som riktats mot honom, derför att han icke lyckats. Man hade uppfyllt sin pligt och nutöfvat sin rätt som deputerad. Talaren slutade sålunda sitt anförande: Vi hoppades att en monarki skulle betrygga Frankrikes lycka och storhet, skulle bstrygga ordningen, garantera framtiden, gynna utvecklingen af den allmänna friheten och förvärfva Frankrike de europeiska ländernas allians och sympati, Vi vilja icke dementera det försök, vi gjorde, hvilket var patriotiskt till sitt syfte och hederligt med afseende på de använda medlen. Vi sökte icke åstadkomma något genom krigslist; vi voro hederliga män, som eftersträfvade ett hederligt mål. Vi lyckades ej och samla oss nu kring vår tappre marskalk; vi uppgifva icke vär öfvertygelse, vi tro alltjewont att monarkien är vårt lands na turliga och nödvändiga styrelseform, (Dundrande hurrarop från högern.) Justitieministern Ernoul sökte vederlägga Simon och påstod att Mac Mahon vore en af det konservativa Frankrikes sista rezurser. (Bifall frän högern.) Han framhöll marskalkens oegennytta, och påstod att ingen tänkt att påtruga Frankrike en diktator, Vi önska, sade han, att gifva landet det lugn, som det behöfver. (Bifall.) Efter några anmärkningar af Target, som protesterade mot vissa uttryck af Ernoul, anhöll Brisson att få tala, hvilket dock vägrades, emedan församlingen önskade, att den allmänna debatten skulle bli afslutad. En medlem af högern önskade, att ettnattligt sammanträde skulle hållas, hvilket dock på Laboulayes hemställan afslogs, emedan en massa amendement voro framstälda, hvilka sannolikt skulie gifva anledning till en längvarig diskussion. Det beslöts, att nästa möte skulle hållas kl. 1 följande dag. En korrespondens till Times af den 15 sistl. Okt. från Cape Coast på Guldkusten meddelar följande detaljer om den af engelsmännen vid Elmina öfver Ashantees vunna segern och med den i sammanhang stående tilldragelser: Den mäktigaste af alla Englands bundsförvandter är konungen af Akim, hvilken kan uppställa en styrka af 20.000 man. Han kom ned till Acera för att underhandla med kapten Glover. Han begärde hvarken penningar eller aflöning för sina trupper utan endast skjutgevär, krut och bly. Fjorton dagar förut hade hans arffiende, ashantee-konungen skickat bud till honom, föreslagit en utvexling af: fångar och erbjudit honom fred och allians. Sädan är ashantees politik, de sluta fred med ett folk, när de vilja undertrycka ett annat, och jag tror icke, att det gifves någon regel i Macchiavellis il Principe som de icke förstå att tillimpa, Men konungen af Abien som af egen erfarenhet känner dessa konstgrepp, lät icke föra sig bakom ljuset. Af de fyra kurirer ashantee-konun: gen skickade till honom, dödade han två, skickade den tredje tillbaka till Coomassie och den fjerde till -oss. Genom denne ha vi erfarit, att konungen sjelf är på marsch ned mot oss för att antingen taga Cape Coast eller stupa, emedan han till hvad pris som helst vill ätertaga sin farbroders, den förre konungens, judiska lemningar. Det är nemligen sed i landet, att om en konung dör utan att han varit stadd i krig, kan han icke begrafvas bland sinå fäder, Den förre konungen Quahoo Duah hade detta öde, men hans efterträdare beslöt, att hans lik skulle föras med i fält. I ett slag på andra sidan Prah, eröfrades liket och fördes som trof6 till Cape Coast. Nu är den olycklige konungens själ fången. Långt nere under jorden är ashantee-konungarnes skuggrike; der herrska de, såsom de herrskade på jorden; men en tron är ledig. En kunglig själ är förlorad, Hon hålles fån gen i den hvite mannens fästning vid hafvet. Kapten Glover hade tågat till Addah, der han troddes vara innesluten. En expedition förbereddes i största hemlighet, Öfverbefälhafvaren, sir Garnet Wolseley, ville sjelf gå med; alla trodde, att man skulle begifva Big till Addah. Men då man kommit ut på sjön, styrdes kursen till Elmina, Denna koloni är den äldste engelska koioni på kusten. Den anlades före Amerikas upptägkt, och Christopher Columbus besökte den, då han var matros i portugisisk tjonst. År 1637 eröfrades den genom en krigslist af holländske amiralen Ruyter; år 1868 försökte fantis att taga den från holländarne, emedan den försåg ashantees med ammunition, men de blefvo slagne utanför donsamma. Icke desto mindre höllo de den blokerad ända till år 1872, då holländska regeringen, som icke visste, bur hon skulle komma ur förlägenheten, afstod densamma tillika med alla sina öfriga besittningar på Guldkusten till engelsmännen. Ashanteekonängen protesterade mot detta afträdande och ville sjelf hafva Elmina. Han blef slagen, men har alltsedan denna tid legat med sina trupper i stadens omedelbara närhe. Tvenne städer i närheten, Ampenee och Emsaman, af hvilka den första är en sjöstad, förse Asbhaniess mad ammunition och vapen, hvilka insmugglas från Europa. Vi hade upptordrat dessa båda Vv städers invånare att gifva förklaringar öf-) ver sitt hanälingssätt, men då de skickadel 088 Gtt oförsynt svar, beslöt sir Garnet att ulvarsamt tukta dem. Expeditionen förbe-? reddes i största hemlighet; endast reguliera f b ;irupper begagnades, och styrkan var betydlig. Y Det var en klar och vacker morgon, då vi marscherade åstad på en smal gångstig, som in förde oss in i en R och mörk skog, in på grönskande fält, Derefter kommo vi ill stinkande smutspölar, svarta som bläck, och i jemförelse med hvilka Themsen vid sbbtiden luktar som munvatten. Houssahs voro icke på våra flyglar; men vi voro in-ior salunda säkra på att träffa flenden. Vihadeldi marscherat omkring tre fierdedels mil. ochlaf 4 9 HA a MM Pe RR os fa Cr je 23 fr Jr