Aftonbladet – 19 november 1873, sida 2

LAIRDEN AF NORLAW ). Mrs Oliphant. Hon steg upp och kastade en hastig blick i spegeln öfver spiseln, rädd att hennes ansigte skulle förråda den oro hon kände, men det var för XKetty både en öfverraskning och en tröst då hon såg att det var fra Martha som steg in i rummet. Mrs Livingstone hade icke för vana att göra besök; de besvärade henne något, såvida hon icke hade ett bestämdt ärende. Hon satte sig ned på en stol nära dörren, slog tillbaka den svarta slöjan på hatten och såg på Ketty med trött utseende. Nej, tack, sade fru Martha, jag vill inte komma nära elden; jag har gjort en rätt lång promenad. Det är frisk kyla i luften, men en klar och skön dag, och jag tyckte att det kunde vara roligt att gå nägra steg genom grinden vid Whittock. Ni har kanske varit hos mrs Blackadder? yttrade Ketty. Nejo, svarade fru Martha med en skymt at förlägenhet, jag ämnade mig inte når gonstädes; jag var blott ute för att taga mig en promenad — jag vet. icke hvarför inte jag skulle få göra det lika väl som mina grannar? Sanningen att säga, kära Ketty,, fortfor hon efter en kort tystnad, leddes jag af en dåraktig anledning. Jag har aldrig haft någon ro i min själ, efter hvad du berättade om den der fransyska flickan vid Melmar. Jag hade mig bekant en person, som för lång tid tillbaka blef ) Se A. B. n:r 218—225, 221—281, 288—237, 289—254 och 256—268