Aftonbladet – 13 november 1873, sida 2

STOCKHOLM den 13 Nov. j Ett enda ämne utgjorde i går föremål för alla samtal här i hufvudstaden: den hem ska eldsvådan den föregående natten. Der dystra stämning, som redan under dåt bran: den pågick gjorde sitt inflytande gällande och framkallade en högtidlig tystnad bland de till brandstället sammanströmmade men niskomassorna, bjert afstickande mot det stoj, skrik och skrål, som äro vanliga vid eldsvådor härstädes, hade utbredt sig öfver allas sinnenj-och man hörde eller upprepade med af fasa blandadt deltagande de hjert. skakande berättelserna om dessa sex olyckliga, som drefvos af elden att störta sig ned från det tornhöga husets öfversta våningar. Naturligtvis har man till dessa berättelser knutit en mängd, för vårt samhälle både npedslåendesoch förödmjukande, betraktelser öfver det skick, hvari såväl eldsläcknings som bergningsväsendet här äro ordnade. Gårdagsnattens händelser ådagalade på ett öfvertygande sätt, att det förra befinner sig i ett ganska bedröfligt skick, och att för det senare hardt nära intet blifvit sörjdt. Det har, vill det synas, här, såsom i flerfaldiga andra fall, behöfts väckelsen af en uppskakande olyckshändelse för att öfvervinna den tröghet, den likgiltighet och de betänkligheter, som upprest sig mot vidtagandet af åtgärder, hvilkas bohöflighet länge varit insedd och erkänd. Hvad nu särskildt angår eldsläckningsväsendet, så hatva bristfälligheterna i detsamma under senare åren gjort sig mindre bemärkta, emedan hufvudstaden varit förskonad från större eldsvådor, och : släckningen af de mindre sådana, som inträffat i aflägsnare stadsdelar, gått teinligen lätt för sig med tillhjelp af den ymniga vattentillgång, som vattenledningen erbjudit. Gårlagsnattens tilldragelser, då för första gånsen sedan lång tid tillbaka ett högre hus hemsöktes af eldsvåda, ådagalade att, vare sig nu genom brist på ändamålsenliga appa: rater eller på öfvadt släckningsmanskap, ler till föjd af bådaderas sena ankomst till orandstället, en betänkligt läng tid åtgick nnvan släckningsarbetet hann så ordnas, att rågot kunde åtgöras för de kringliggande yggnadernas skyddande och eldens däm vande i det brinnande huset.. Och dock imade denna eldsvåda alldeles icke under lågra ogynnsamma omständigheter; snarare värtom. Vädret var nästan fullkomligt ugnt; det antända huset var beläget vid n öppen plats på några hundra fots attånd från Norrström, derifrån genom tillringare vatten kunde uppfordras direkt till prutorna i händelse vattenledningen icke rbjöd tillgång nog för sprutornas serveande. Den enda svårigheten var det brinande husets höjd, en omständighet, som ikväl, med hänsyn till faran för användning f närliggande byggnader kunde på sätt och is betraktas såsom en fördel, emedan lägre ggande byggnader naturligtvis icke blifva A lätt antända af den uppttflammande elden rån ett högre hus. Hade förhållandena arit mindre gyansamma för släckningen än e i sjelfva verket voro, så hade. hufvudtaden kanske på ett fruktansvärdt sätt blifit ryckt ur den hardt när vidskepliga tro, om här rotfästat sig, att vår stad är så olidt bygd, att ej någon större eldsvåda här an inträffa. Denna trosartikel har mycket inge varit predikad härstädes, och har kanke i sin mån bidragit till att eldsläckningsäsendet lemnats i det skick det är, Man ar dock härvid glömt, attofvanpå den sodt bygda stenhusstaden; med. sina stenappor, jerndörrar, brandbottnar :o, 8. v..! anes en stad af trähus, nemligen de oftal it par våningar höga vindarne, så mycket rligare vid en af en häftig storm utbredd dsvåda just till följd deraf att de ärol Sgt belägna. Och om en gång stormen utbredt en brand denna i höjden uppförda trästad och gift den en sådan utsträckning att släckngeaustalterna icke förslå att på alla