Penningoch affärsställningen i utlandet. De utländska bankernas räntesatser i slutet af den nästförflutna veckan hade följande utseende: i Hamburg 4, å 5!, proc. ; i Amsterdam och Leipzig 6 proc., i Wien, Berlin, Bremen : och Frankfurt 5 proc.; i London 9 proc., i Paris 7 roc. och i etersburg 8 proc. samt i Kjöbenhavns nationalbank 6 å 6!, proc. och i privatbanken derstädes 6 å 7 proc. Men skulle i allmänhet kunna föreställa sig att så höga räntesatser häntyda på en allmän penningbrist, en kris af sådant slag som vi under åren 1857 och 1866 uppleivat, men så är i sjelfva verket icke fallet. Hvad Englamd beträffar har räntan icke varit så hög som nu sedan 1866, då den u; pgick ända till 10 proc. och hvilken räntesats Mconomist, i detta nu anser vara nödvändig för engelska banken; men år 1866 var den höga räntan en följd af en penningkris i England. föranledd af öfverdritven spekulation, som vållade Overend Gurneys beryktade fallissement och hade en suspension af Peels bankakt till följd. emedan banken icke kunde hålla beloppet af ntelöpande sedlar inom den lagliga gränsen af 15 millioner pund sterl. öfver metallförråd och totalreserv. Nu har engelska bankenj en totalbehållning af metallisk valuta och sedel reserv, af tillsammans omkring 18,400,000 pund sterl. mot ett sedelomlopp af omkring 26,300,000 pund sterl; då noterades Consols i 85 proc. och nu är kursen 924 å 92:, proc. Nu sker ränteStegringen för att värna sig mot utlandets anspråk på engelska bankens förråd af ädla metaller; då var det landets öfverspekulation och en inländsk kris, som gjorde räntestegringen till en nödvändighet. Den senaste stegringen i fre di från 8 till 9 proc. kan utan tvifvel antagas hafva skett med anledning af den låga kursen på London i Newyork, som i högsta grad hotar engelska guldmarknaden ; följden af denna rigatestegring visade sig också genast i Newyork, i det att guldagiot derstädes 1lördags steg 1 proc. ; för närvarande följa dessa tvenne handelsplat