LAIRDEN AF NORLAW ). Mrs Oliphant. Patricia, som alltid var retsam och gjorde allt hvad som stod i hennes makt för att utestänga Joanna och Desir6e, någon gäst kom och afbröt det enformiga hvardagslifvet — ingen af dessa voro just något angenämt sällskap och då vintern kom, då aftnarne blefvo långa och mindre nöje var att finna utom hemmet — vintern, då ingen eld ville brinna klart på härden, men ett ständigt töcken tycktes hvila öfver Melmar, ökades icke trefnaden. Och ändå kände sig, underligt nog, Desir6e ingahunda olycklig. Kanske att man vid sexton år har svårt för att vara det, så vida man ieke bar bestämdt skäl dertill. Joanna och hon herrskade ensamma vid frukost: bordet, ty Patricia kom alltid för sent ned. Derefter började musiklektionen, som hårdt pröfvade Joannas tålamod, men som Desir6e alltid. förstod att vända till litet muonterhet, och sä. gick den lyckligt tillända. Så läste de tillsammans och den olyckliga Joanna bläckade ned fingrarna vid franska skriföfvingar. Efter middagen promenerade de, så vida ej Joanna var tvungen att följa sin syster under en utfärd i vagn, en ut. märkelse som aldrig den lilla guvernanten tilläts dela och efter slutad promenad lärde Dasirbe sin elev alla slags handarbeten, hvari hon var mästarinna och hvyari hennes skicklighet högt prisades af moster Sally och mrs Huntley. Sådan var den undervis AM ös A B, nr 218-225, 221-281, 288—287 D , NF 4 289-—254. pch 256—261. 4