Aftonbladet – 11 november 1873, sida 2

n upplösning, hvilken endast förordas af n minoritet inom församlingen. Det berätades denna afton, attihändelse marskalken roge sig tillbaka, de förenade fraktionerna tf venstern skulle föreslå amiral Pothuan, n f. d. marinminister. Detta rykte mot: ogs med mycket misstroende. De bonaparistiske deputerade ha i byråerna voterat ned venstern. I ett senare telegram på aftonen samma lag yttrar samme korrespondent: Inom arlamentariska kretsar berättas denna af on allmänt, att kabinettet för att gifva narskalk Mac Mabon större handlingsfrihet rille draga sig tillbaka och att hr Goulard nöjligen skulle få i uppdrag att bilda ett örmwedlingskabinett, som skulle omfatta cen: rerna och hvila på grundvalen af en för ängnivg af marskalk Mac Mahons fullmakt ch votering om författningslagarne. Vid nationalförsamlingens sammanträde len 7 dennes höll Buffet ett tal, i hvilket nan tackade församlingen för den ära hon sjort honom genom att åter välja honom till sip president och det nya bevis på förtro ende hon derigenom visat honom. Han ytt rade, att i betraktande af de svåra omstän ligheter, i hvilka landet var försatt, en större ira än vanligt men på samma gång äfven on tyngre ansvarighet var förenad med denns pefattning. Presidentens första pligt var tt sörja för att öfverläggningarna fördes med fullständig frihet, ordning och säker ret. Hans auktoritet skulle betydligt lida om han ofta nödgades försvara henne. Har ortfor sålunda: I ären alle intresserade i utt se hans auktoritet respekterad, när för samlingen närmar sig den vigtiga uppgifter Itt sörja för landets framtida säkerhet. Församlingen måste öfvervinna upphetsnin ren och undersöka de frågor, som äro henne örelagda, med köld och lugnt begrundande. Tvarje god medborgare skall åtlyda natio alförsamlingens beslut, och I skolen allt emt lifvas af patriotiska känslor. Han lutade med att yttra, under upprepade bi allsyttringar från högern och centern, att ud skulle beskydda Frankrike. Deputeraden Barthe, medlem at venstern, ramställde derefter ett förslag att återupp ifva en lag af 1849, enligt hvilken två må lader i stället för sex skulle bestämmas så som maximum för den tid inom hvilken en edig plats iuationalförsåmlingen måste åter vesättas. Under den återstäende delen ai nötet tilldrog sig ingenting af intresse. Enligt ett i natt anvkommet telegram från Berlin har grefve Roon iniemnat sin af. skedsansökan såsom konseljpresident för onungariket Preussen, och kommer 1ans plats att åter öfvertagas af furst Bisnarck med Camphausen såsom vicepresident. Denna förändring, eburu länge väntad, har säkerligen påskyndats genom valens utgång, iom gjort den strängt konservative Roon nindre lämplig att stå i spetsen för kabiettet. Som Bismarck i en öfvervägande srad är upptagen af sina göromål såsom hef för det tyska inrikesministeriet, torde tatsärendena inom konungariket till en beydlig del komma att skötas af Camphaujen, som anses tillhöra en moderat liberal iktning. Genom de senaste valen kommer, såsom en halfofficiel tidning uttryckligen ;ykänner, deputeradekammarens tyngdpunkt tt ligga inom det liberala partiet. Framtegspartiet och de nationalliberale jemte len 8 k. venstra centern ha tillsammans ;ynått pluralitet inom kammaren, i stället ör att de förut endast i förening med de noderat konservative kunde segra i vote: ingarna. Regeringen skall numera, anmär ser Kölnische Zeitung, hos kammaren icke ndast finna ett säkert stöd vid de reformer. won söker genomföra, utan äfven stöta på stt allvarsamt motstånd, om hon afviker frår le liberala reformernas bana, som hon pä senaste tiden börjat beträda. Den nya landt lagen kommer också i sjölfva verket ati sysselsätta sig med högst vigtiga reform rågor. En af de första är frågan om ex 1y på liberala grunder bygd provinsordning vilken blifver en nödvändig konseqvens aj len pya kretsordningen. Inrikesministern srefve Eulenburg, lär redan ha utarbetat stt förslag i denna riktning. Vidare mot ser man, att regeringen skall komma ati ramlägga ett förslag om införandet af ci viläktenskapet såsom obligatoriskt.