Aftonbladet – 10 november 1873, sida 3

LAIRDEN AF NORLAW . Mrs Olivhant. Hvyarför! hvarför!s upprepade den gamla, som nu hörde mycket rätt. Hyad som är farligt, menar du? Jo, just påfven i Rom och hans djelfvulska fonder; derute äro alla fulla af list och knep liksom hvartenda barn föstrades upp till jesuit. Fy! fyl du mk kalla henne efterlängtad, om du sö vill, men inte är hon efterlängtad af mig. Eftetrlängtad!inföll Patricia: ett litet kräk till guvernant; som ganska säkert all tid kommer att intrigera och ställa sig in och ha anspråk på att vara lika god som vi. Det är en riktig skam och ingenting annat! Ingen menniska tänkte någonsin på att skaffa mig en guvernant: men det är besynnerligt hur jag alltid blir försummad; jag tror väl inte att någon menniska tänker på att skaffa mig hvad jag behöfver! Hyad gråter Patricia för? frågade moster Sally. Hå, barn, vore jag så ung som du, skulle jag spara mina tårar tills de rätta sorgerna komma. Du har inte vetat af annat än medgång, hela ditt lif, mon dermed är inte sagdt att ej motgång kan komma. Tyst, tyst, du oförståndiga barn! Jag kan se dig, fastän jag inte kan höra dig. Hvad gråter hon för, JoannaZ Hvasa? tala högre; jag kan inte höra. Derför att Desir6e kommer hit, skrek Joanna, Nå, nå, jag är inte stort bättre sjelf, sade den gamla. Jag är just en fördoms 4) Se AA, B. n:r 218—225, 227—281, 233—287 280254 och 256--260. Y