Att döma af ett i dag på förmiddagen 1 Jankommet telegram har den politiska krisen -J1 Frankrike nu antagit en skarp karakter, -I hvilken visar att afgörandets stund icke kan vara längt aflägsen. Det påstås nemligen, att hela ministeren ingifvit sin aferedsan jsökan och detta till följd af utgången af de val, som af byråerna blifvit gjorda till det utskott, hvilket skall afgifva yttrande rörande Changarniers förslag om förlängandet af presidentens makt på tio år. Af församlingens femton byrker hafva nemligen tolf verkställt val till det nämnda utskottet. Resultatet har blifvit att sju medlemmar tillhöra högern och fem venstern. De tra byråer, som icke ännu röstat, lära hafva uppskjutit valet, för att kunna tillförsäkra venstern seger. Sannolikt motser regoringen att hennes principaler akola komma till korta inom dessa tre byråer och har derför ansett sig böra ialemna sin atskedsansökan. Frågan blir nu om Mac Mahon skall förbli trogen sitt löfte att icke skilja sig från högern eller om han skall stanna qvar med ett konservativt vensterkabinett. Onaek-ligen vore det en lycka för Frankrike att blifva af med den nuvarande regeringen, hvilken gjort sig skyldig till så många, dels ömkliga, dels nesliga handlingar under den tid, hon suttit vid atatsrodret. Hennes frihetsfiendtlighet öfverskrider nu alla gränser. Ieke nog att hon låter hopsmida historier om radikala sammansvärjningar och rykten om komplotter, som skulle bli satta -1i scen af frisinnade deputerade, utan hon söker äfven genom väldsbragder, till hvilka ;licke ens ett motstycke under imperialismens I l värsta dagar förekom, undertrycka de sJ enklaste medborgerliga rättigheter, och presidenten Mac Mahon tillhandagår henne henne härvid på ett sätt, som, hurudan hans karakter än för öfrigt är, dock visar honom som politiker vara en högst bornerad personlighet. Sålunda har, såsom vi nyligen . berättade, general Ballemare blifvit satt på indragningsstat, derför att han förklarat att han icke erkände församlingens rätt att införa monarkien. Icke nöjd med denna skändliga våldsbragd vill nu regeringen öka ,I sina tvetydiga lagrar i detta hänseende med ett nytt dåd af samma halt. Man lär nem;l ligen vara besluten att afskeda generalerna . Saussier och Letellier-Valaz derför, att de -l uppträdt som republikanska kandidater i departementen Aube och Seine-Inferieure, ; Måhända kommer dock nu regeringen att .Jafträda innan hon hunnit sätta sin vackra I plan i verkställighet. Den moraliska och sociala ordningens regering skulle eljest icke med någon handling, som mera konseqvent öfverensstämt .med hela hennes uppträdande under den tid hon handterat maktens tyglar, kunnat sluta sin föga berömliga I bana. Journal officiel för den 3 dennes innshåller en emständlig rapport från finansministern Magne till republikens president, af hvilken framgår, att de utgifter, hvilka kriget 1870 direkt eller indirekt förorsakade, i allt utgöra 3,739,318,000 francs, till hvilket belopp mäste läggas den till Tyskland betalta krigsskadeersättningen på fem milliarder, så att totalbeloppet blir 8,739,318,000 francs. Man ser sålunda, att staten under åren 1870, 1871, 1872 och 1873: måste anskaffa ett kapital af öfver 8 milliarder, hvilket var omöjligt utan medelst lån. : Fyra sådana ha blifvit gjorda, nemligen ett: på 750 millioner den 23 Augusti 1870 och ett den 27 Oktober 1870, ett på två milliarder den 27 Juni 1871 och ett på tre milliarder den 28 Juli 1872. Dessa fyra lån utgöra tillsammans 6,738.210.635 franes. Men detta var icke tillräckligt; banken måstel gifva staten ett förskott af 1.530,000,000 fres.. De fyra lånen hafva ökat utgifterna på den ärliga budgeten med 396,765 346 fres. Dess I utom är det genom Jagen af den 20 Juni 1871 föreskrifvet, att bankens förskott skall äterbetalas med 200 millioner om året, Den första årliga afbetalningen är gjord och den ! andra skall med derå löpande räntor göras den 31 December med 211,700.000 -francs.: Den ordinarie budgeten för 1873 har sålunda varit belastad med nära 608 millioner wer än vanligt. Finansministerns rapport slu tar med ätskilliga förslag till provisoriska skatter, genom hvilka jemnvigt kan åstadkommas i budgeterna för 1874 och 1875. I Preussen kommer landtdagen att öppnas den 12 i denna månad. Sessionen lär icke komma att öppnas af kejsaren personligen. Resultatet af valen motsäger icke hvad man väntat. De liberala fraktionerna ha haft en afgjord framgång. Med undan tag af ett val i Hannover och två i Hohenzollern, hvilka utfallit till förmån för de klerikale och partikularisterne, ha de icke förlorat en enda plats i kammaren, men deremot vunnit 24, som förut voro besatta af 1 konservative deputerade. Degammalkonser-. vative deputerade ha öfverallt dukat under för en stark majoritet, och man kan redan nu se, att regeringen skall finna nödigt understöd inom kammaren såväl för sin kyrkd liga politik, som för andra reformer, som! hon bsyftar att genomföra. Bland de liberala fraktionerna är som vanligt det nationallibe-j? ralapartiet starkast representeradt; Sjelfva? valsättet genom elektorer, utsedde till lika an-? tal af tre förmögenhetsklasser, lägger ett h stort hinder i vägen för de mera avance-? radt liberala fraktionerna att vinna något öfvervägande inflytande på kammarens sammansättning. Att emellertid framstegspartiet nu såsom förr segrat vid alla valenP i Berlin och insatt hrr Löwe, Duncker, Virchow m. fl., samt att en af dess kandidater derstädes, Parisius, till och med besegrat kultusministern Falck omtalas medX stor harm af det nationalliberala partiets)!l organ Nationalzeitung och af den officiösa h Norddeutsche Allgemeine Zeitung. Men kultus-)? ministern har i stället blifvit vald på fyrad ställen i provinserna, hvilket är att betrakta ? såsom ett uttryck af erkännande Båt regeringens antiklerikala politik. Hr Lasker!! har blifvit vald både i Magdeburg och Frankfurt am Main. Af 198 valiprovinserna ha i 68 utfallit till förmån för de nationalliberale, 22 för de gammalliberale, 34 för framstegs. !P partiet, 30 för de klerikale, 8 för de kon-?! servative, 7 för de nykonservative, 14 för)Y de frikonservative; 2 danskar, 8 polacker och 1 hannoveransk partikularist ha blifvit valde. : Erkebiskop Ledochowski i Posen har blif-H vit bötfäld till tillsammans 1300 thaler för!6 let han tillsatt prester i strid mot gällande !a ag och för det han hotat presten Schroeter 5! ned kyrkans större bann. Enligt hvad somh lifvit anmäldt för myndigheterna har er fö kebiskopen tillsatt 43 prester i strid mot de i vt regeringen och representationen antagna yrkliga lagarne. z Bj Deputeradekammaren i Hessen Darm-b: tadt har vid sitt sammanträde den 3 Nö-fä rember med 41 röster mot 1 antagit en re-!g6 olution, genom hvilken yrkas framläggan-de let af lagförslag om införandet af obliga-2y oriskt civiläktenskap och ordnandet af del yrkliga förhållandena. (9) a Konung Ludvig II af Baiern har efier 0 n längre tids förlopp åter ådragit sig upp-ur RR AA ROR Ag