beläte efter lagen och derföre har två händer, tv fötter, två ögon, två öron o. s. v. Detio bude i afbildas af de tio fingrarna och tårna. Första hufvudstycket. De afgudadyrkande hedningarne äro utan ur säkt för sitt afguderi, ty de kunde lära känn Gud genom naturen och samvetet. Spöken äro den onde anden i mennisko eller annan gestalt. Fordom uppenbarade si; djefvulen ofta, men nu har han antagit ett an nat sätt, nu gör han det aldrig, för att derige nom borttaga tron på de onda andarnes tillvaro Det myckna svärjandet är liksom en ersättnin; som djefvulen fått och får, för det Guds son e ville tillbedja honom. Söndagen är helgad till hvilodag, emedan: 1 Kristus uppstod på den dagen; 2) ljuset skapa des; 3) den Hel. Ande utgöts; 4) Johannes va i andanom på en söndag, och troligen komme jordens krets att dömas på en söndag. . Guds hvila är detsamma som hans oupphörligt verksamhet i naturen och menniskorna. Om barn bedja sina föräldrar att få gå ut oci roa sig med sina kamrater, så bör detta blind nekas, tills barnen blifva 13 till 14 år. Ham var olydig mot sin fader Noach och ficl hans förbannelge; och öfver den olydige Ham: efterkommande i Afrika hvilar ännu i dag el förbannelse. Vrede är uppretad galla, som ligger i krop D . pen. Det farligaste själaförderfvet är villfarande lära, ty huru mycket en menniska än syndat kar hon likväl omvändas, men den som råkat in på villfarande lära har icke något hopp att bli sa lig hvarken för tid eller evighet. Den som säger: du dåre, han är skyldig till helvetets eld.Tänk då huru farligt det är att säga till någon: den är galen, den är så dum som Gud är vis, o. s. v. Det är underligt att icke jorden öppnar sig och uppslukar en menniska, som så talar, ögonblickligen uti det heta helvetet. Många menniskor begå boleri med sina egna kläder, ty då de kläda sig för att behaga andra, så begå de boleri. Man begår äfven hor, då man. står fram för en spegel och tycker om sig sjelf. Skådespel höra till de otuktiga åtbäfvorna. Aldrig vinnes någon bildning på teatern. En rätt bildning är att vara vänlig mot alla. Att dans ej i och för sig är synd kan man veta deraf, att den förlorade sonens broder, då han hemkom till sin faders hus, hörde sjungas och dansas. Men hebreernas danser voro ej sådana som våra; våra danser äro helt och Nållet hedniska horedanser. För att förebygga hordomssynden har Gud sciftat äktenskapet. Det första paret vigde Gud sjelf. Andra hufvudstycket. Jorden skapades före stjernorna, emedan en af gudomspersonerna på henne skulle nedstiga. Englarne hjelpa hvarandra att strida mot de onda andarne. — Vid hofven och läroverken utkämpas alltid hemliga strider mellan goda och onda andar. Djefvulens utkastande från himmelen (genom engelen Michael) anser man hafva försiggått omkring 900 år efter Jesu himmelsfärd. Himlarne äro tre: skyhimmelen, stjernhimmelen och herrlighetens himmel. Ändamålet med solens, månens och stjernornas skapelse är trefaldigt: 1) solen skulle lysa om dagen samt månen och stjernorna om natten; 2) skulle de gifva tecken åt månader, dagar och nätter; 3) skall det ske tecken i dem enligt skriftens ord: det skall ske tecken i solen, i månen och i stjernörna. Englarne föra de trogna själarne till himmelen. De saliga menniskosjälarne skulle ej kunna finna vägen genom de oändliga rymderna, om ej englarne ledsagade dem. Djefvulen kan i ett ögonblick förflytta sig än hit, än dit, men han är ej allestädes närvarande, ty han går omkring,. Djefvulen flyttar sig alldeles som våra tankar ögonblickligen från ställe till ställe. Djefvulen kan hela bibeln utantill, men han förstår den icke, ty han kan icke tillämpa den på sig sjelf. De onda andarne äro icke bundna i helvetet, utan de sväfva öfverallt, ty vi veta att djefvulen svarade Gud (i Jobs bok): Jag hafver farit landet allt omkring. Ingen undgår att blifva bedragen af djefvulen ty han bedrog Eva, som hade större förstånd än den lärdaste teologie doktor som är oomvänd. Att ormen kunde tala lär hafva förefallit Eva mycket besynnerligt, ty hon var mycket vis, m en troligt är att ormen för att göra en förförelse sjelf ätit af frukten för att förvilla och inbilla Eva, att han derigenom kunde tala. — — Allt sedan Evas tid har djefvulen visat fiendskap mot alla qvinnor. Att de onda andarne fingo tillåtelse att fresta menniskorna med de synliga tingen, kan man anse som en ersättning för att de ingen frälsare fingo. Skriften säger, att de äro bundna med mörksens kedjor, hvilket betyder, att de äro omgifna med så starkt mörker, att de ej se att göra allt det onda de vilja. Gud sade att ormen skulle gå på sin buk; troligt är att han förut gått på sin stjert. svängande sig framåt med mjuka och behagfulla rörelser. Att ormen krälar på sin buk betecknar, att djefvulen begagnade honom, då han förförde menniskorna och drog deras hjerta och sinne till det jordiska. Herren gjorde Adam och Eva kjortlar af skinn. Skinnen voro komna från offerdjur, som redan i paradiset blefvo slagtade eller dödade i Adams och Evas ställe. Dessa offer voro således den första förebild till Jesu försoningsoffer. Gud sade sedan: Si Adam är vorden såsom en af os3. Adam, som nu stod iklädd den blodiga huden, var lik Guds son, och han förstod då, att en af gudomspersonerna skulle komma att försona verlden. På detta trodde Adam, och i denna tro var han lik Guds son. När Adam var skapad, satte Gud honom till herre öfver allt synligt, han var en synlig Gud. Den makt. som menniskorna hade före syndafallet, återfå de en gång då den nya jorden blir skapad. När Adam var satt till herre öfver allt, företogs namngifvandet af djuren. Adam gaf dem namn; detta kunde han göra emedan han var mycket vis. När Adam gaf djuren namn och såg huru de parade sig, kände han en saknad öfver att ban ingen hade som han kunde hålla sig till: då byggde Gud qvinnan. Eva förebildar den kristna församlingen. När det jordiska paradiset tillslöts, blef ock det himmelska tillslutet. Den förste som kom in, sedan det himmelska paradiset åter blifvit öppnadt, var röfvaren på korset; sedan Abel och Adam samt derefter de gudfruktige männen i ordning som de dött. Att menniskorna ej kunna härstamma från ett enda menniskopar eller från aporna, synes deraf, att de alla äro syndare och att de alla måste dö. Döfva och blinda menniskor finnas, på det att andra menniskor derigenom må varnas att använda sin syn och hörsel rätt. Jesus hade före sitt läroembete sysselsatt sig meditimmermansyrket, hvilket hade afseende derpå att han skulle bygga sin kyrka.