ett för hårdt prof för hans allvarsamm väns skrattlust, och harmsen ref ynglinge! sönder den i små bitar och kastade dem elden, helt besvärad öfver sitt misslyckad försök. Cameron höll honom sysselsatt hel: dagen och utbrast sjelf emellanåt i ett däm padt, muntert skratt, hvartill Cosmo ickt såg den ringaste anledning; Cosmo blef icke ens så lång stund lemnad allena att han fich tillfälle gå förbi skolan vid Moray Place: för att fråga huru den lilla hjeltinnan be fann sig. Blott en sak återstod honom efte dessa felslagna planer — han beskref till dragelsen i ett poem, som han skickade til Skotska kuriren och som derisnart blef synligt ehuru det aldrig blef kändt om det kom in för Desir6es ögon eller förmådde väcka mr: Paynes samvete genom de fina hänsyftnin gar, som enligt Cosmos egen tro icke kunde undgå att slå an. Hans besök i Edinburgh närmade sig sit slut. Han blef vederbörligen presenterac för Camerons principal och denne gat sitt bifall till att sonen skulle få göra sina reso! lillsammans med mrs Livingstones af Noraw son och Cosmo reste hem, med hufvudet fullt af planer för sin resa, till hvil ken fru Martha endast hade gifvit ett obe stämdt bifall och hvars gagn hon ännu knappt insåg. Då Cosmo kom hem hade under hans bor. tovaro Blå rummet blifvit anordnadt till hans arbetsrum och med ifver grep han verket an. Svårigheten låg snarare i att välja mellan berättelsen i bunden stil, det qvicka, dramatiserade impromptut, och den historiska berättelsen än i att. utföra dem Cosmo hade verkligen makt öfver språket och öfver den rikedom af ider som ofta nog finnes hos de unga — ider, som till hälf ten väcka löje, till hälften beundran hos de