Aftonbladet – 5 november 1873, sida 2

Utförseln uppgick År 1870. År 1871. År 1872. Kub.f. Kubf Kub. afhvetetill 616200 461,000 418.300 råg 2 510.900 168800 — 169,000 korn -2543500 2,547,000 1.926,300 hafre 20384 900 20,097.200 13.925,600 Summa 24,055,500 23,274,000 16.439,200 Centner. Centner. Centner. af hvetemjöl.... 40,800 54.300 59.800 rågmjöl...... 22.400 13.000 6.200 Summa 63,200 67,300 66,000 Troligen skall det för dem, hvilka, om ofvan anförda siffror taga närmare kännedom, blifva särdeles öfverraskande att 1872 års spaomälsgröda ieke lemnat större utbyte. Visserligen uppgafs temligen allmänt, att råggrödar slagit fel och atv så äfven var förhållandet, visade sig redan af den betydliga importen under Oktober—December 1872 af råg och rågmjöl (resp. 1,062,400 kubikfot och 163,000 centser); men att de öfriga sädesslagen skullo. gifva en god atkastning och att exporten af desamma skulle uppgi till ungefär lika qvantitet sta de båda föregående åren, antogs väl temligen allmänt. Emellertid visar sig nu, att af 1872 ärs kornskörd exporterades i rundt tal 621.000 kubikfot och af samma. års hafreskörd 6,172,000 kublkfot mindre än af det föregående årets skörd. Den högst betyåligt mindre hafreexporten kan ej i någon högre grad vara föranledd deraf att nämnde sädesslag nu i större mängd skulle användts till utfodring, än de föregående åren, ty 1872 års höskörd var vida rikare än den som erhölls både 1870 och 1871. Det är i alla fall ett obestridligt faktum att totalexporten af 1872 års skörd är 7,056,000 kubikfot mindre än af 1869 års, 7,616,000 kubikfot mindre än 1870 ärs och 6.808,000 kubikfot mindre än-af 1871 års skörd. Enligt de prisberäkningar vi förut meddelat, har den exporterade spanmälen tillfört Indtmännen: af 1869 års skörd......... rdr 37,662,000 1870 40 690.000 1871 33,785.000 och 1872 24,247.000. Om än obestridligt är, att stora avåiigbeter möta vid uppgörandet af dessa beräkningar, så är det dock påtagligt, att landtmännens totalinkomst för deh exporterade spanmålen af 1872 års skörd varit betydligt mindre är de föregående frenr; Men under sådant förhållande är det i alla fall ganska märkligt, att från läandtmännen höres hvarken klagan öfver knapp penningtillghnag, icke heller deröfver. at 1872 kras skörd lemnat i sin helhet oett otiilfredsställande resultat. Det är visserligen för tidigt att fälla någet positivt yttrande om innevarande års skörd; men att den är mera gifvande än det föregående årets kan med visshet sägas. En särdeles märklig företeelse är det stora antal landtegendomsköp, esom under den senaste tiden egt rum. Säväl den Nifliga fastighetshandetna bor ock prisstögringen på detta område föranledas naturligt vis af den goda ponuingtillgåagen Ati sås dana egendomar hafva svigiv i pris, å hvilka god skogstillgång tjenlig till snar afverke ning Tförefinnes, eller 8 hvilka betydande gruadförbättringat blifvit utförda, finna ganska riktigt; men deremot öreställa vi Oss att vid köp af en mängd andra landtegendomar har den goda penwiogtillgången mera än vargamheten bjuder inverkat på priset. Det kan nemligen betvifias, huruvida den roma hebållning, som Jandtbruket un lemnar, i verkligheten är körre än förr ueder medelgoja skördsår. Obestridligt är, att driftkostnaderna vid landtbruket nuäro högst betydligt! högre, än för såga är sedun, och att bristen på jordbrursarbetare högst betänkligt ökats, samt till följd deraf ätt lönerna stigit vida öfver arbetets verkliga värde. Till följd ar dessa betänkliga olägenheter, hvilka ingalunda kunna anses tillfälliga och öfvergående, är detäfven-påtagligt alt mänga af de jordbruksärbeten, hvilka måste. verkställas med menniskokraft och hvilka väsentligt inverka pågrödan och den biifvande afkastningen, blifva allt mera ofuliständigt utförda. Med de nu rådande höga arbetslönerna är det äfven nästan omöjligt att företaga nyoclibgar ochsädana grundförbättriogar, hvilka höja jordvärdet each -afkastningen. : Härtill kormer att allt hvad landtmannen måste köpa har prinstegrats i vida bögre proportion, än de produkter som han bar att aflåta. Många af de nödvändiga artiklar, som förr tillverkades .vid hvarje landtegendommåste nu köpas kon tant, af brist på arbetare gom der kunna åstadkomica sådana, och den stora gruppen, gom med-ett gemensamt namn. kallas husslöjd, mäste till det allra minsta möjliga -reduceras af brist på arbetskrafter. Vidalla landtbruk uppgå na de döda inventarierna, som alltid draga en hög ränta, till vida högre belopp än förr, och inventariekontot representerar numera vid landtbruket ett gauska stort kapital. Tages all dersa omständigheter i betraktande, så konimer man till den föreställningen: att det verkliga jordvärdet under närvarande förhällanden icke stigit. Det är mer än tvifvelsktigt; buruvida den rena behfllning landtbruket hu lemnar, oaktadt den högre -bruttoafkastningen, uppgår till särdeles högre belopp län förr, dö den senare visserligen vär tiindre, men också omkostnadskontot utvisada en lägre slutsumma. Konstindustrien på verldsexpositionen